Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

5. Medborgarna,
intressena och
transportpolitiken
Samordnad politisk påverkan
Det moderna svenska styrelseskicket präglas, som vi konstaterat i
kapitel 3, av att en stor mängd aktörer försöker påverka offentliga
beslut. Såväl företag som organisationer utövar lobbying och bidrar
regelbundet till opinionsbildningen. Tidigare fanns en viss samordning
av aktörernas agerande inom ramen för korporativa arrangemang,
men dessa har – enligt huvudresultatet i kapitel 2 – minskat i
omfattning under de senaste årtiondena. Till skillnad mot ett system
med inslag av korporatism innebär det att vi har fått en ökande
mängd aktörer som agerar var för sig. Centralorganisationer och
branschorgan har fått en nedtonad roll i och med att de inte får delta
som erkända parter i institutionaliserade påverkanskanaler. I stället
bygger organisationer och företag ut egna avdelningar för samhällskontakter
och försöker själva påverka besluten i en önskvärd riktning.
Detta är emellertid en sanning med modifikation. I själva verket är
det viktigt för samtliga aktörer att bygga starka allianser med andra
som de kan samverka med. De politiska konsultfirmorna spelar, som
vi sett i kapitel 4, en viktig roll i denna verksamhet som mäklare mellan
olika typer av aktörer. För en stor och resursstark industrikoncern
kan det vara av helt avgörande betydelse om den kan samarbeta
med t.ex. en miljöorganisation. Den mindre organisationen kanske
själv saknar resurser, men kan i gengäld bilda opinion och utöva lobbying
på ett trovärdigt sätt, utan att misstänkas för att ha egna ekonomiska
intressen att försvara. Ofta är det inte möjligt att bygga upp
något långsiktigt samarbete. Den gemensamma ståndpunkten grundar
sig kanske på helt olika utgångspunkter och i nästa beslutsprocess
befinner sig industrikoncernen och miljöorganisationen på konfrontationskurser.
I andra fall kan det gemensamma intresset vara mer långsiktigt
grundat. Inom flera sektorer har detta uppmärksammats av berörda
187