Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS
verksamheten sällan att konsulterna kontaktar beslutsfattare å sina
kunders vägnar. I och med detta är det troligt att verksamhetens
egentliga omfattning inte kan mätas genom att gå till beslutsfattarna.
Det måste istället ske på annat sätt.
Beskattning av förmånsbilar togs tidigare upp som ett exempel på
en fråga där lobbying och opinionsbildning var omfattande och spelade
stor roll för beslutets utfall. Hur de olika aktörerna försökte
påverka skattebeslutet har studerats inom PISA-projektet i en uppsats
av Henrik Lundin. I sin analys kommer Lundin fram till att
påverkan i demokratiskt hänseende skedde i både negativ och positiv
riktning. Beslutsprocessen omgavs av ”öppenhet” då det var svårt för
aktörerna att ”skapa en politik i tysthet”, det vill säga att upprätthålla
diskreta kontakter med departement och politiker. Men öppenhetens
baksida, menar Lundin, är att budskapen i allt större grad når beslutsfattarna
via media och därför måste ha en ”massmedial bäring”. Den
presentation som görs i media är ofta ensidig; källor och avsändare
saknas och skribenten/tidningen har redan tagit ställning i frågan.
Detta tror Lundin är den huvudsakliga orsaken bakom en växande
konsultbransch; ”För att nå in på redaktionerna krävs en medvetenhet
om journalistiska krav på nyhetsvärde och snabba analyser. Organisationer
som vill påverka gör alltså säkrast i att hyra in denna kompetens
eller att anställa den själva.” Lundin skriver vidare att SJ valde
att inte delta offentligt i diskussionerna om bilskatten och att detta
var möjligt genom att hyra in konsultfirman JKL. JKL uppges ha agerat
för SJs räkning i riksdagskorridorerna utan att någon varken
kände till syfte eller uppdragsgivare. Vi vet att slaget om skatten
vanns av bilindustrin men koalitionen SJ, miljö- och kollektivtrafikrörelsen
uppges med JKLs hjälp ha lyckats bättre än de annars skulle
ha gjort. 163
En annan studie ger belägg för det vi varit inne på tidigare; att
media har stort inflytande över samhällsdebatten. Av de artiklar som
publicerades på DN-debatt under en viss tidsperiod var skribenten
och redaktören i ungefär hälften av fallen i kontakt med varandra
innan artikeln publicerades. ”Istället för att vänta och se vilka inlägg
som trillar in under dagen har redaktörerna själva till stor del tagit
initiativet. De kontaktar aktuella debattörer och efterfrågar artiklar
om ämnen som ligger i tiden.” Vi kan alltså konstatera att en redaktion
kan ha stort inflytande över vem som ges möjlighet att komma
till tals och att de själva kan kontakta potentiella skribenter. ”Genom
initiativ och urval kan redaktörer delvis styra och förstärka uppmärksamheten”,
skriver Wahlgren. Studien omfattar DN och SvD – två av
våra mest inflytelserika dagstidningar – men vi kan se resultatet som
130