Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

NOTER
bara data från en socialdemokratisk regeringsperiod. Det förtjänar dock att
påpekas att en viktig del av kontakterna sker gentemot kommunala företrädare,
där de politiska majoriteterna är mer varierade.
100 Den sista kolumnen anger förklarad varians som talar om hur stor del av
variationen av kontakter som sammantaget kan hänföras till de här variablernas
sammantagna förändringar.
101 Det bör uppmärksammas att den linjära ekvationen underskattar betydelsen
av att ha en speciell avdelning eftersom det här är steget mellan att inget ha och
att ha en anställd överhuvudtaget som bestämmer värdet på regressionskoefficienten.
Det ger som vi tidigare sett betydligt mer effekt att ha folk på andra
avdelningar eller enheter som har hand om samhällskontakterna.
102 I en totalundersökning av det här slaget får måtten för signifikans en något
annan betydelse än vid en traditionell undersökning med obundet slumpmässigt
urval. Här handlar signifikans om huruvida vi har skäl att tro att sambandet är
skilt från vad som skulle kunna uppstå av ren slump. Att signifikansen är relativt
låg när det gäller elitvariabeln hänger också delvis ihop med att vi där begränsat
antalet organisationer kraftigare (bara fack, arbetsgivare och bransch ingår). Ntalet
är helt enkelt ganska lågt.
103 För en mer detaljerad analys av transportpolitiken, se kap.5 i denna volym.
104 Jfr Granovetter 1973 om ”The Strenght of Weak Ties”.
105 Just detta framträder tydligare om vi sänker säkerhetsnivån till 90 %.
106 Aftonbladet 980105 och 931103.
107 Rothstein m.fl. 1995.
108 Aktioner eller civil olydnad som påverkansform tas inte upp här.
109 Öberg 1997, 68–69.
110 SOU 1990:44.
111 Makt och Media nr 1, 1993.
112 Att ordet lobbying skall användas här är emellertid ingen självklarhet. Faktum
är att flertalet vid PR-företagen som sysslar med politisk påverkan istället
talar om samhällskontakter eller kommunikationsrådgivning. En trolig anledning
till att lobbying ofta undviks är att detta blivit ett värdeladdat ord som fått en
negativ klang. Lobbying för dessutom tanken till amerikanska så kallade gunsfor-hire-lobbyister
som anses vara redo att ta vilka uppdrag som helst bara uppdragsgivaren
har råd att betala för deras tjänster (Vaverka 1995, 47). PR-företagen
vill förmodligen undvika att bli förknippade med dessa. I ett informationsblad
från PR-företaget Rikta Kommunikation (Kort information till samhällskontakter/lobbying,
Rikta Kommunikation) konstateras exempelvis följande:
”Bilden av lobbyister har varit den myglande och mutande manipulatören. Lobbyist
blir då synonymt med otillbörlig påverkan. Det är säkert en bidragande
orsak till att företag istället ofta använder begreppet ’samhällskontakt’.” Det
gäller emellertid inte alla. På en reklamaffisch går PR-företaget Idétorget under
signaturen ”lobbyisterna – en del av det nya öppna Sverige”.
113 Exempelvis Lewin 1992 och Rothstein 1992.
264