Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN TILL 2000-TALET<br />
Konturerna till en ny politisk modell<br />
I det första kapitlet ålade vi oss ett par bestämda uppgifter. Vi skrev<br />
att det övergripande syftet med hela denna skrift var ”att beskriva<br />
<strong>och</strong> från demokratisk synpunkt karakterisera den styrelsemodell som<br />
präglar svensk politik på tröskeln till 2000-talet”. Vår slutsats när det<br />
gäller den beskrivande uppgiften kan sammanfattas i åtta punkter.<br />
Tagna tillsammans ger de oss en god bild av vad som kännetecknar<br />
det nuvarande styrelsesättet i svensk politik.<br />
Det finns flera olika möjligheter att påverka politiken<br />
Den moderna folkstyrelsen erbjuder en rad olika former för deltagande.<br />
Den enskilde medborgaren kan agera på egen hand eller tillsammans<br />
med andra i organiserade former. Bland de kollektiva aktörerna<br />
har partierna en särställning. Deras medverkan i politiken regleras<br />
genom författningen. Men även andra organiserade intressen som<br />
storföretag <strong>och</strong> olika typer av intresseorganisationer <strong>och</strong> ideella sammanslutningar<br />
har – i strid med demokratins principer – erövrat politiska<br />
positioner som i betydande grad bär institutionens kännetecken.<br />
En demokrati av svenskt slag präglas således i stor utsträckning<br />
av att den parlamentariska demokratins former blandas med<br />
korporativism. Detta är en viktig ingrediens i det som Maktutredningen<br />
identifierade som den gamla svenska modellen.<br />
Dagens diskussion tar mer eller mindre för givet att de organiserade<br />
intressena inte längre ges lika stort utrymme eller samma möjlighet<br />
att påverka politiken inom ramen för korporativa arrangemang.<br />
Men därmed tänker vi oss knappast att alternativet skulle vara att<br />
dessa, särskilt storföretag <strong>och</strong> intresseorganisationer, drar sig tillbaka<br />
till ett tillstånd präglat av politisk passivitet. I realiteten finns flera<br />
andra sätt att försöka påverka politiken. Vår egen undersökning har<br />
utgått från följande typologi över det politiska deltagandet.<br />
240
Change language