Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

NOTER
samförståndskulturen. Andelen enmansutredningar samvarierar starkt med
andelen utskottsbetänkanden försedd med reservationer.
34 Det tydliga brottet i början av 1980-talet kan förmodligen förklaras av den
reformering av kommittéväsendet som den då nytillträdande socialdemokratiska
regeringen iscensatte 1982. I syfte att effektivisera utredningsväsendet
beslutades att kommittéerna som mest skulle arbeta i två år (se härom Söderlind
& Petersson 1988).
35 Jfr Hermansson 1993, kap 8.
36 Jfr Hoefer 1996, 76, där remissarbetets popularitet bland de stora organisationerna
tas som en intäkt för att korporativismen står stark. Vi hävdar att ökad
konkurrens i det här avseendet snarare leder till någon sorts intressegruppspluralism.
37 Lewin 1992, 64f och 103f; Swahn 1980.
38 Det praktiska arbetet har utförts av Per-Åke Berg, Mattias Ekstam, Eva
Lönnberg, Helena Wockelberg och Elisabeth Åkerblom.
39 Förutom ett par procentenheter som delas mellan partipolitiska sammanslutningar
och utländska aktörer, består resten (drygt 60 %) av offentliga instanser
av olika slag.
40 Balansen mäts som differensen mellan löntagarorganisationernas procentandel
och det privata näringslivets samlade andel. Till näringslivet räknas då inte
enbart arbetsgivarorganisationerna utan också branschorganisationer samt
enskilda privata företag.
41 Rothstein 1992 hävdar detta med emfas.
42 Se här i stället Öberg 1997, samt Öberg, Hermansson & Berg 1999, kap 5.
43 Se t.ex. Lewin 1992.
44 Öberg 1994, 59–75.
45 Jfr Kunkel & Pontusson 1997.
46 Se Elvander & Holmlund 1997, Elvander 1997 och Elvander 1998.
47 Se Vigneau m.fl. 1999.
48 I vissa styrelser, t.ex. länsarbetsnämnderna har emellertid viss styrelserepresentation
återinförts.
49 Hadenius 1978, SOU 1983:39, SOU 1985:40.
50 Den här undersökningen bygger på en genomgång av samtliga 2848 styrelseledamöter
(se not 35) vid fem mätpunkter från 1960 till 1997. Klassificeringen
av ledamöter är naturligtvis ett vanskligt företag. Grundprincipen har varit att
undersöka om personen i fråga har ordinarie verksamhet eller andra styrelseuppdrag
som kan kopplas till myndighetens verksamhetsområde. Det har i så fall
tolkats som grunden till att denne beretts plats i styrelsen. I de flesta fall har
detta varit tämligen oproblematiskt. Mycket ofta har problemet emellertid varit
att personer kan föras till mer än en grupp. Även det bekymret har vi försökt
lösa genom att avgöra i vilken egenskap personen sitter i den aktuella styrelsen
(genom t.ex. övriga styrelsens sammansättning). 88 ledamöter (3,1%) har
(ännu) inte kunnat klassificerats. De källor som använts är Statskalendern,
259