Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

166 Rothstein m.fl. 1995, 22.
NOTER
167 Rothstein m.fl. 1995. Demokratirådets resonemang är väl förankrat i den
internationella demokratidebatten.
168 Rothstein m.fl. 1995, 36.
169 Elster 1994, 151–153. Se även Lund 1999, 16–17.
170 Rothstein m.fl. 1995, 25–26. Demokratirådet hänvisar detta resonemang till
en undersökning om riksdagsledamöternas uppfattning om riksdagens centrala
uppgifter (Holmberg och Esaiasson 1988).
171 Se avsnittet ”Hur skall modellen användas?” i Lund 1999, där tillämpningen
av modellen diskuteras.
172 Petersson & Carlberg 1990, 159.
173 Demokratirådet presenterar ytterligare kriterier för vad som bör karaktärisera
den demokratiska beslutsprocessen men som för det här tillfället lagts åt
sidan. För en diskussion kring dessa, se Rothstein m.fl. 1995 och Lund 1999, 18.
174 Resultaten från enkätundersökningen presenteras huvudsakligen i tabellform.
Endast ett fåtal utnyttjade det utrymme som gavs till egna skriftliga kommentarer
i enkäten. Dessa återges i löptext och får liksom intervjusvaren huvudsakligen
fungera som kommentarer till tabellerna. Enkäten finns bifogad som
bilaga.
175 Telefonupplysning: Kai Flick, ansvarig för PRECIS (980427).
176 www.sverigesinformationforening.se/effektiv.html#yrkesområde (9803).
177 PRECIS (Public Relation Consultancies in Sweden) bildades 1990 och hade
vid tiden för undersökningen 35 medlemsföretag. Av dessa arbetar långt ifrån
alla med politisk påverkan. Med hjälp av Kai Flick, ansvarig för PRECIS,
bedömdes 11 företag vara relevanta för undersökningen – de som åtar sig uppdrag
som syftar till att påverka opinion och beslutsfattare. Ytterligare ett medlemsföretag,
Lexivision ins, visade sig i efterhand vara relevant och tillkom sedan
i enkätundersökningen.
178 Alla företag utom ISAK är medlemmar i PRECIS. ISAK ingick i Carlbergs
undersökning 1989 och omnämns i Aftonbladets artikelserie.
179 Eventuella svagheter med intervju- och enkätsvar är något som här bör has i
åtanke. De garanterar inte att kunna förklara hur verkligheten ser ut eftersom de
utgör enskilda individers subjektiva bedömningar. Det är å andra sidan inte
säkert att det finns exakta svar på de frågor som ställs eller att jag som intervjuare
lyckas få alla att uppfatta samma frågor på samma sätt. Se Lund 1999, 12–14,
för en mer utförlig diskussion i anslutning till metodval och tänkbara metodproblem.
Resonemangen bygger på Michael Wilsons precisering av fördelar och
problem med enkäter och intervjuer respektive öppna och fasta svarsalternativ i
Sapsford & Jupp 1996.
180 Inför intervjuundersökningen kontaktades ursprungligen 12 företag.
Andréasson Public Relations avböjde med hänvisning till tidsbrist. Svenska PRbyrån
föll bort på grund av en miss i planeringen från min sida. I ett senare skede
visade det sig att ytterligare två företag var intressanta; ISAK och Lexivision ins.
267