Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT<br />
valtningen. Huruvida organisationen är baserad i Stockholm eller ej<br />
har främst betydelse för kommunarenan (<strong>och</strong> en negativ sådan). Det<br />
här bör utvecklas.<br />
Att organisationsnivå <strong>och</strong> professionalism har stor betydelse för<br />
kontaktnivå <strong>och</strong> inriktning är helt naturligt – aktörer som organiserat<br />
sig för att effektivt kunna handha kontakter med det offentliga livet<br />
<strong>och</strong> som gör det på central nivå för att tillvarata sina medlemsorganisationers<br />
intressen, är givetvis mer offensiva i sina kontakter än<br />
andra. Organisationsnivå slår igenom kraftigast när det gäller kontakter<br />
med statsförvaltning <strong>och</strong> regering, ser vi i tabellen rör det sig om<br />
en ökning med cirka 1 kontakt. Fördjupas analysen (se bilaga 2) <strong>och</strong><br />
vi också avgränsar kontakterna till att röra arbetsmarknadsfrågor slår<br />
organisationsnivå igenom än kraftigare på kommunal nivå. Minst<br />
betydelse har organisationsnivå när det gäller kontakter i näringsfrågor<br />
med politiker samt i kommunala näringsfrågor. Men effekterna<br />
är också svagare vad gäller EU, något som också gäller grad av<br />
professionalism. Att ha särskilt anställda eller att ha en egen avdelning<br />
för samhällskontakter har annars genomgående relativt stor<br />
betydelse (en stabil ökning med cirka 1 kontakt per år oavsett arena).<br />
Betydelsen av stockholmslokalisering är, utifrån vad man skulle<br />
kunna förvänta sig, genomgående förvånande liten. Det spelar dock<br />
stor roll – men omvänt – på den kommunala arenan där stockholmsbaserade<br />
organisationer i långt mindre grad än andra tar kontakter<br />
(märk väl att det gäller oavsett om det rör sig om lokala organisationer<br />
eller inte) samt också genomgående i näringsfrågor (exempelvis<br />
en ökning på nästan 2 kontakter per år i kontakterna med regeringen<br />
– se bilaga 2).<br />
Den viktiga slutsatsen är emellertid att organisationernas tillhörighet<br />
till någon av de två sfärerna eller eliterna fortfar att ha betydelse<br />
för kontakternas inriktning på olika arenor, även när man tar<br />
hänsyn till grad av professionalism, organisationsnivå <strong>och</strong> stockholmsnärhet.<br />
Här bekräftas således att löntagareliten fokuserar på<br />
kontakterna med politikerna oavsett vilka kombinationer av politiska<br />
företrädare vi studerar (<strong>och</strong> här har effekten faktiskt förstärkts om vi<br />
jämför med resultatet i fig.3.17). På den kommunala nivån gäller det<br />
speciellt i kontakter som rör sakfrågor med arbetsmarknadspolitisk<br />
inriktning (1,3 kontakter) <strong>och</strong> på de politiska arenorna slår det igenom<br />
oavsett inriktning (från 0,8 upp till 1,5 kontakter). Det motsatta<br />
gäller i viss mån EU-kontakterna, åtminstone i den generella mätningen.<br />
Tillhör organisationen näringslivet ökar sannolikheten att<br />
den också tar kontakt med EU-företrädare. 102 Däremot gäller inte<br />
längre att näringslivseliten riktar in sig mer på de offentliga företrä-<br />
90
Change language