Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS
så pass liten att den inte uppmärksammades i undersökningen.
Resultatet ger oss anledning att tro att de allra största företagen i
stor utsträckning har egna informationsavdelningar som även tar
hand om externa relationer gentemot opinion och beslutsfattare. De
agerar rimligen via egna lobbyister och opinionsbildare medan de
medelstora företagen saknar spetskompetens och egna nätverk och
därför har ett större behov av konsulttjänster. Troligen är det mer
kostsamt för dem att anställa denna kompetens än att hyra in den vid
behov. Utifrån dessa resultat framträder därmed en ljus sida av verksamheten
i och med att den ger en öppning för företag och andra
intressegrupper som annars kanske inte hade haft möjlighet att på ett
effektivt sätt få ut sina budskap.
I föregående kapitel framträdde emellertid ett motsatt samband
mellan företagsstorlek och att konsulter anlitas. Bland de största
företagen – de med minst 5 000 anställda – är det mer än tre gånger
vanligare än bland företag med 1 000–5 000 anställda att köpa konsulttjänster.
Undersökningen visar dessutom att de företag som har
egna informationsavdelningar är de som allra flitigast anlitar konsulter.
Resultatet aktualiserar frågan om konsultverksamheten egentligen
fungerar som ett alternativ för de intressen som inte själva har
råd att anställa spetskompetens på PR-området. Kanske är det så att
anlitandet av konsulter också ställer krav på uppdragsgivarens egna
kunskaper i fråga om att känna till vad PR-byråerna kan åstadkomma
och vad är politiskt och mediemässigt genomförbart. Resultatet förstärker
än mer att konsultbyråerna är till de resursstarkas fördel, att
de i en tidsmässigt pressad situation eller vid behov av en utomståendes
åsikter och kompetens utöver den egna på området hyr in en PRkonsult.
Här blir den mörka sidan av konsultverksamheten tydligare
då vi ser att det är näringslivets kapitalstarka grupper som med ekonomiska
resurser kan anlita PR-företagen för att ytterligare flytta
fram sina positioner i konkurrensen om opinion och beslutsfattare.
Vi har så här långt kunnat konstatera att PR-branschen expanderat
och att näringslivet är den dominerande kundgruppen. Står näringslivets
grupper därmed för hela den ökade efterfrågan? Ett av Carlbergs
resultat var tendenser till ökat intresse hos organisationer och myndigheter.
216 I tabellen nedan ser vi hur efterfrågan från några olika
kundgrupper bedöms vid 9 företag. Alla är överens om att företagens
efterfrågan ökat de senaste åren och i fem fall gäller detta även organisationer.
Myndigheter och kommuner bedöms endast ha ökat i två
fall. Utvecklingstendensen från Carlbergs undersökning har alltså
stämt tämligen väl i fråga om organisationer. Den är däremot inte lika
tydlig vad gäller myndigheter. Men att det ändå noteras en viss ökad
167