Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN TILL 2000-TALET Konturerna till en ny politisk modell I det första kapitlet ålade vi oss ett par bestämda uppgifter. Vi skrev att det övergripande syftet med hela denna skrift var ”att beskriva och från demokratisk synpunkt karakterisera den styrelsemodell som präglar svensk politik på tröskeln till 2000-talet”. Vår slutsats när det gäller den beskrivande uppgiften kan sammanfattas i åtta punkter. Tagna tillsammans ger de oss en god bild av vad som kännetecknar det nuvarande styrelsesättet i svensk politik. Det finns flera olika möjligheter att påverka politiken Den moderna folkstyrelsen erbjuder en rad olika former för deltagande. Den enskilde medborgaren kan agera på egen hand eller tillsammans med andra i organiserade former. Bland de kollektiva aktörerna har partierna en särställning. Deras medverkan i politiken regleras genom författningen. Men även andra organiserade intressen som storföretag och olika typer av intresseorganisationer och ideella sammanslutningar har – i strid med demokratins principer – erövrat politiska positioner som i betydande grad bär institutionens kännetecken. En demokrati av svenskt slag präglas således i stor utsträckning av att den parlamentariska demokratins former blandas med korporativism. Detta är en viktig ingrediens i det som Maktutredningen identifierade som den gamla svenska modellen. Dagens diskussion tar mer eller mindre för givet att de organiserade intressena inte längre ges lika stort utrymme eller samma möjlighet att påverka politiken inom ramen för korporativa arrangemang. Men därmed tänker vi oss knappast att alternativet skulle vara att dessa, särskilt storföretag och intresseorganisationer, drar sig tillbaka till ett tillstånd präglat av politisk passivitet. I realiteten finns flera andra sätt att försöka påverka politiken. Vår egen undersökning har utgått från följande typologi över det politiska deltagandet. 240
6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN TILL 2000-TALET Figur 6.1. Det politiska deltagandets former Demokratiska principer? Ja Nej Parlamentarisk demokrati Är deltagandet institutionaliserat? Ja Nej t.ex. korporativism Direkta aktioner Direkt relation till besluten? Ja Nej Direkta kontakter (Lobbying) Organiserade intressen kan i syfte att påverka politiken avsätta resurser för att informellt knyta direkta kontakter med beslutsfattare eller för att gripa in i den offentliga debatten. Det senare kan ske direkt eller indirekt beroende på om man väljer att själv ta till orda eller om man försöker påverka andra offentliga debattörer. Ytterligare en möjlighet, fastän fortfarande tämligen ovanlig, är att organisationer eller företag ”tar lagen i egna händer” i form av det som kallas direkta aktioner. Med hjälp av figurens distinktioner kan vi också fastställa en som vi tycker meningsfull bestämning av lobbying. Begreppet lobbying bör enligt vår mening inte definieras så vitt att alla former av politisk påverkan kan förses med denna etikett. Det blir då ointressant att tala om lobbying. Begreppet bör inte heller preciseras så snävt att det enbart blir vissa typer av aktörer som rent definitionsmässigt kan ägna sig åt lobbying. Med lobbying menar vi därför icke-institutionaliserade direktkontakter med politiker eller tjänstemän i syfte att påverka offentligt beslutsfattande. Att anlita en politisk konsult blir med detta språkbruk inte alls liktydigt med lobbying, utan bör i stället uppfattas som ett slags professionalisering av det politiska deltagandet som i 241 Direkt relation till beslutsfattare? Ja Nej Opinionsbildning Direkt relation till opinionen? Ja Nej Mediakontakter
Page 1 and 2:
Avkorporativisering och lobbyism -
Page 3 and 4:
Förord Ett av Demokratiutredningen
Page 5 and 6:
Innehåll 1. ATT PÅVERKA DEMOKRATI
Page 7 and 8:
INNEHÅLL 5. MEDBORGARNA, INTRESSEN
Page 9 and 10:
1. Att påverka demokratiska beslut
Page 11 and 12:
1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
2. Den gamla modellen vittrar bort*
Page 23 and 24:
2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
3. Näringsliv, folkrörelser och p
Page 49 and 50:
3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH P
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
4. Politisk påverkan på konsultba
Page 117 and 118:
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
• Samhälle/opinionsbildare. 4. P
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Bilaga: Enkät 4. POLITISK PÅVERKA
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
5. Medborgarna, intressena och tran
Page 189 and 190: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 239: 6. Svensk demokrati på tröskeln t
Page 243 and 244: 6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 257 and 258: Noter 1 PISA-projektet har finansie
Page 259 and 260: NOTER samförståndskulturen. Andel
Page 261 and 262: NOTER 57 Jfr Hermansson 1993. 58 Se
Page 263 and 264: NOTER 87 Se Sundström 1999 i en av
Page 265 and 266: NOTER 114 Flera motioner har lagts
Page 267 and 268: 166 Rothstein m.fl. 1995, 22. NOTER
Page 269 and 270: NOTER absolut nödvändiga, vid tre
Page 271 and 272: NOTER 221 Se Lund 1999, 19-20 och 1
Page 273 and 274: NOTER 282 Svensk Handel 1993-05-29.
Page 275 and 276: NOTER från Svenska Vägföreningen
Page 277 and 278: Referenser Otryckta källor RIKTA K
Page 279 and 280: Sjöfartsforum Årsredovisning Prog
Page 281 and 282: Svensk Handel REFERENSER ”Närsj
Page 283 and 284: REFERENSER Elster, Jon (1994) ”Ma
Page 285 and 286: REFERENSER Jenkins, Craig J & Kland
Page 287 and 288: REFERENSER Petersson, Olof, Hermans
Page 289 and 290: REFERENSER Vaverka, Joakim (1995) S
Page 291 and 292:
Författarpresentationer Alla fyra
Page 293:
Demokratiutredningens forskarvolyme
show all

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?