Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1. Att påverka<br />
demokratiska beslut<br />
Folkstyrelsen bygger på tanken att medborgarnas önskemål ska vägleda<br />
de politiska besluten. I en demokrati behövs därför fungerande<br />
metoder för medborgarna att förmedla sina åsikter till beslutsfattarna.<br />
De allmänna valen är naturligtvis ett av de viktigaste instrumenten<br />
för detta. Det är också anledningen till att det minskade valdeltagandet<br />
måste betraktas som ett allvarligt problem.<br />
Alldeles bortsett från hur väl de allmänna valen fungerar, fordras<br />
emellertid ytterligare kanaler för att medborgarnas åsikter ska nå<br />
fram till de valda politikerna. Inte ens de mest utpräglade elitdemokraterna<br />
– de som inte anser att det är viktigt att många deltar i politiken<br />
<strong>och</strong> inte heller att elitens åsikter i varje läge behöver avspegla folkets<br />
– menar att de valda representanterna ska isoleras från det övriga<br />
samhället. Politikerna bör informera sig om de åsikter som finns<br />
bland medborgarna, <strong>och</strong> medborgarna har i sin tur rätt att framföra<br />
sina önskemål till dem som är utsedda att fatta besluten.<br />
Hur en sådan kontaktverksamhet mellan politiker <strong>och</strong> väljare i<br />
realiteten går till kan emellertid variera i betydande grad. Vissa medborgare<br />
kontaktar personligen sina valda företrädare. Andra väljer att<br />
ingå i en medborgarsammanslutning som aktivt försöker påverka<br />
politikerna. Andra åter arbetar på en arbetsplats – ett privat företag<br />
eller en myndighet – som anser sig ha anledning att framföra synpunkter<br />
till dem som beslutar om angelägenheter som berör verksamheten.<br />
Organisationer, företag <strong>och</strong> myndigheter sköter i viss<br />
utsträckning sitt politiska deltagande själva, men tar ibland också<br />
hjälp av professionella rådgivare. Utgångspunkten för våra egna<br />
undersökningar inom ramen för forskningsprojektet Politiska institutioner<br />
<strong>och</strong> strategiskt agerande (PISA) 1 är att dessa verksamheter utgör<br />
den mer vardagliga sidan av vår representativa demokrati, <strong>och</strong> att mer<br />
kunskap om detta ger oss nyckeln till en ökad förståelse av det<br />
levande styrelseskicket.<br />
Det övergripande syftet med denna skrift är således att beskriva<br />
<strong>och</strong> från demokratisk synpunkt karakterisera den styrelsemodell som<br />
präglar svensk politik på tröskeln till 2000-talet. Framställningen<br />
9
Change language