Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT<br />
bying <strong>och</strong> informell politisk påverkan med hjälp av lättillgängligt<br />
material som finns arkiverat hos berörda offentliga myndigheter. I<br />
några av studierna har man fokuserat på skrivelser riktade till departement,<br />
utskott <strong>och</strong> kommittéer. En undersökning gäller skrivelser<br />
ställda till utskott <strong>och</strong> departement inom sektorerna kommunikation,<br />
arbetsmarknad, respektive jordbruk under de senaste tre årtiondena.<br />
Huvudresultatet är att antalet skrivelser har ökat markant men<br />
att det inte nödvändigtvis beror på att lobbyverksamheten skulle ha<br />
ersatt korporativa överläggningar. Det är snarare ärendemängden<br />
som ökat vilket i sin tur givit upphov till fler skrivelser. I den mån<br />
skrivelser ska ses som en kanal för inflytande <strong>och</strong> påverkan återspeglar<br />
också undersökningen de traditionella intressemönstren. Flera<br />
splittrade intressen är aktiva inom kommunikationsområdet, arbetsmarknadsområdet<br />
präglas av två balanserande intressen <strong>och</strong> jordbrukssektorn<br />
domineras av producentintresset. Samtidigt har dessa<br />
utmanats av andra <strong>och</strong> nya intressen <strong>och</strong> författaren dristar sig till att<br />
tro att ”nya intressen genom utövandet av lobbying vinner terräng på<br />
bekostnad av de gamla.” 74<br />
I en specialstudie av arbetslöshetsförsäkringens förändring undersöktes<br />
på samma sätt i vad mån lobbyverksamhet i allmänhet <strong>och</strong> i<br />
synnerhet från de stora arbetsmarknadsorganisationerna ökade gentemot<br />
kommitté, utskott <strong>och</strong> departement om man jämförde KASreformen<br />
1974 med reformen 1994. Den alldeles tydliga slutsatsen är<br />
att om man undersöker lobbying genom att mäta mängden skrivelser<br />
så har lobbyverksamheten ökat över tid. Och det är också klart att<br />
LO <strong>och</strong> TCO då har bidragit till ökningen av informell påverkan.<br />
Man har också agerat i allians med varandra. Arbetsgivarföreningen<br />
tycks däremot inte alls ha varit involverad enligt den här undersökningen,<br />
ett resultat som inte verkar rimligt med tanke på vad vi redan<br />
vet om organisationens agerande <strong>och</strong> intresse i just dessa frågor. 75<br />
Det sista antyder ett av problemen med den här typen av mätningar,<br />
att skrivelser ofrånkomligen är ett trubbigt instrument för att mäta<br />
informell påverkan. Det är inte formella inlagor vi i första hand tänker<br />
på när vi talar om lobbying. Speciellt arbetsmarknadens <strong>och</strong><br />
näringslivets stora <strong>och</strong> dominerande organisationer har många andra<br />
mer informella vägar att gå <strong>och</strong> personliga kontaktnät att utnyttja. Så<br />
även om vi kan dra slutsatsen att skrivelsemängden ökat <strong>och</strong> också<br />
att de stora fackliga organisationerna ökat sin verksamhet härvidlag<br />
så är det inte alldeles säkert att vi därmed uttalat oss om en tilltagande<br />
lobbying.<br />
Ett alternativ eller komplement till den här typen av översikter är<br />
då i stället att studera några få fall mer i detalj eller att ställa mer ingå-<br />
55
Change language