Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRANSPORTPOLITIKEN dess företrädare att de oftast inte vill synas för mycket, till exempel genom att uttala sig i media i specifika sakfrågor. Däremot förser föreningen journalister med underlag till artiklar. 237 Politisk ståndpunkt under 1990-talet Inriktningen på Vägföreningens politiska aktivitet under 1990-talet kan i grova drag sammanfattas under tre punkter. Organisationen har verkat för ökade satsningar på vägbyggande, minskad beskattning av vägtrafiken och försök att hitta alternativa finansieringsformer för transportväsendet. Väginvesteringar och underhåll Svenska Vägföreningen har under hela 1990-talet drivit frågan om kraftigt ökade resurser till vägarna. Inför valet 1991 presenterade föreningen en undersökning om infrastrukturinvesteringarnas betydelse för produktivitet och ekonomisk tillväxt. 238 Med stöd av denna undersökning argumenterade de för investeringar i vägar och järnvägar för 250 miljarder kronor under 1990-talet. Detta ansågs nödvändigt för att förbättra tillväxten och rädda det svenska näringslivets konkurrenskraft. 239 Eftersom 9 av 10 persontransporter går på väg borde 90 procent av pengarna gå till vägarna ansåg föreningen. 240 För att undvika en framtida trafikinfarkt av europeisk typ ansågs även sjötransporter viktiga att satsa på. 241 Bättre miljö och ökad trafiksäkerhet har varit andra viktiga argument för ett ökat vägbyggande. Särskilt betydelsefullt ansågs det vara att förbinda Stockholm- Göteborg-Malmö-Oslo med motorvägar, bygga kringfartsleder och bygga bort ”flaskhalsar”. 242 Vägföreningen var till exempel starkt pådrivande för att genomdriva utbyggnaden av vägsystemen i storstäderna, samt för ett snabbt genomförande av Öresundsbron. 243 En fråga Svenska Vägföreningen bedrev motstånd mot var den föreslagna snabbspårvägen till Arlanda, vilken vägföreningen ansåg borde ersättas av en tredje fil på E4. Då skulle transporterna klaras med utbyggd busstrafik, med stora besparingar som resultat. 244 Vägföreningen har också agerat för ökade satsningar på underhåll och förbättrad bärighet av det befintliga vägnätet. Vägunderhållet ansågs ha försummats under lång tid och förstärkningar av vägarnas bärighet ansågs mycket viktiga framför allt för skogsindustrins tunga transporter. 245 Sedan den statliga Kommunikationskommittén hade blivit tillsatt 1995 inriktades en stor del av föreningens verksamhet på att påverka 200
5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRANSPORTPOLITIKEN dess utredningar och förslag om den framtida trafikpolitiken. Vägföreningen argumenterade bland annat emot de stora satsningar på järnvägen som kommittén föreslog. Dessa befarades medföra begränsningar i utrymmet för underhåll och byggande av vägar. I argumentationen hävdade Vägföreningen att tågtrafiken gick med underskott, medan vägtrafiken ger stora överskott. Även järnvägens påstådda miljöfördelar ifrågasattes. 246 Beskattningen av vägtrafiken När det gäller beskattningen av vägtrafiken har en viktig ambition varit att motverka alla ökningar av den sammanlagda beskattningen av vägtrafikanterna. Detta resonemang styrde exempelvis föreningens ställningstaganden i diskussionen om biltullar. För att uppväga införandet av tullvägar kunde exempelvis kilometerskatten sänkas eller tas bort, var ett förslag. 247 Likaså har förslagen om införande av miljöavgifter/miljöskatter på biltrafiken motarbetats. Även diskussionen om tjänstebilsbeskattningen var en stor fråga för Vägföreningen, som motarbetade förslaget om minskade avdragsmöjligheter. 248 I den diskussion om de olika trafikgrenarnas kostnadsansvar som varit aktuell under hela perioden, har föreningen hävdat att bensinskatten överstiger bensinförbrukningens samhällsekonomiska kostnader. Enligt Vägföreningen är det oklarheterna i tolkningen av den nationalekonomiska teorin, som ligger till grund för beräkningarna av skatter och avgifter, som utnyttjats av statsmakterna för att ta ut så hög skatt som möjligt av vägtrafiken. 1990 tog föreningen fram beräkningar som visade att av de belopp som vägtrafikanterna betalade i form av skatter och avgifter gick endast en fjärdedel tillbaka till vägändamål. Vägföreningen ansåg att en större andel av statens inkomster från biltrafiken borde användas för vägväsendet. 249 Alternativa finansieringsformer Behoven av vägupprustning ansågs vara av sådana dimensioner att finansiering med hjälp av privat kapital eller utförsäljning av statliga företag knappast skulle räcka till. Istället borde en mer marknadsanpassad modell införas för finansieringen av vägverkets verksamhet. 1993 presenterade föreningen ett eget förslag till ny finansieringsmodell för drift och investeringar i transportinfrastruktur. För att statens skatteintäkter från biltrafiken i ökad utsträckning skulle komma vägväsendet till del, föreslogs att ett direkt samband infördes mellan skatteintäkter från biltrafiken, trafikmängden på vägarna och 201
Page 1 and 2:
Avkorporativisering och lobbyism -
Page 3 and 4:
Förord Ett av Demokratiutredningen
Page 5 and 6:
Innehåll 1. ATT PÅVERKA DEMOKRATI
Page 7 and 8:
INNEHÅLL 5. MEDBORGARNA, INTRESSEN
Page 9 and 10:
1. Att påverka demokratiska beslut
Page 11 and 12:
1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
2. Den gamla modellen vittrar bort*
Page 23 and 24:
2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
3. Näringsliv, folkrörelser och p
Page 49 and 50:
3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH P
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
4. Politisk påverkan på konsultba
Page 117 and 118:
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
• Samhälle/opinionsbildare. 4. P
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150: 4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 183 and 184: Bilaga: Enkät 4. POLITISK PÅVERKA
Page 187 and 188: 5. Medborgarna, intressena och tran
Page 189 and 190: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 199: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 239 and 240: 6. Svensk demokrati på tröskeln t
Page 241 and 242: 6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 251 and 252:
6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Noter 1 PISA-projektet har finansie
Page 259 and 260:
NOTER samförståndskulturen. Andel
Page 261 and 262:
NOTER 57 Jfr Hermansson 1993. 58 Se
Page 263 and 264:
NOTER 87 Se Sundström 1999 i en av
Page 265 and 266:
NOTER 114 Flera motioner har lagts
Page 267 and 268:
166 Rothstein m.fl. 1995, 22. NOTER
Page 269 and 270:
NOTER absolut nödvändiga, vid tre
Page 271 and 272:
NOTER 221 Se Lund 1999, 19-20 och 1
Page 273 and 274:
NOTER 282 Svensk Handel 1993-05-29.
Page 275 and 276:
NOTER från Svenska Vägföreningen
Page 277 and 278:
Referenser Otryckta källor RIKTA K
Page 279 and 280:
Sjöfartsforum Årsredovisning Prog
Page 281 and 282:
Svensk Handel REFERENSER ”Närsj
Page 283 and 284:
REFERENSER Elster, Jon (1994) ”Ma
Page 285 and 286:
REFERENSER Jenkins, Craig J & Kland
Page 287 and 288:
REFERENSER Petersson, Olof, Hermans
Page 289 and 290:
REFERENSER Vaverka, Joakim (1995) S
Page 291 and 292:
Författarpresentationer Alla fyra
Page 293:
Demokratiutredningens forskarvolyme
show all

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?