Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

75 Oskarsson 1997, 32ff.
NOTER
76 Oskarsson 1997, 38ff; Fornstedt 1998.
77 Lundin 1998; Åkerblom 1998 och 1999, Egervärn 1998.
78 Petersson m.fl. 1998, 53ff.
79 Christiansen & Rommetvedt 1999, 9ff.
80 Svarsfrekvensen är förhållandevis god. Ett stort svenskt tändsticksbolag har
avstått från att besvara enkäten med motiveringen att ”det är svårt för företaget
att få en garanterad sekretess för den information som lämnas ut”. Deras oro är
obefogad. Vi är glada för det förtroende som merparten företag och organisationer
givit oss och garanterar givetvis att vi inte släpper några uppgifter som avslöjar
hur de enskilda aktörerna har besvarat frågorna. Arbetet med att koda enkäterna
har Sofia Olofsdotter skött mycket förtjänstfullt. Enkäternas utformning
och urval presenteras i särskilda bilagor, där vi även gör en analys av bortfallet.
81 Se Thelander 1997.
82 Svaren på de frågor vi ställer innefattar i realiteten mer än det som här beskrivits
som informella kontakter. Det är säkerligen så att några av de aktörer som
ingår i enkäten i sina svar också räknar in det som här tidigare pekats ut som
korporativa arrangemang. Detta är dock i praktiken inget stort problem, eftersom
det är en försvinnande del av alla de kontakter som tas. I praktiken är det
således de informella kontakterna som har kartlagts. Om lobbying på konsultbasis,
se också Lund 1999 samt nästföljande kapitel i denna volym.
83 Då frågorna explicit hänvisar till antal gånger per månad och basen är år har vi
här kunnat välja att översätta svarsalternativen till en absolut skala. Genom att
anta att ett år i realiteten består av 10 arbetsmånader har det blivit en skala mellan
0 och 10, vilket samtidigt underlättar beräkningarna. Skalstegen är inte lika
utan utgår från vad som explicit anges i frågan. Vi skiljer oss här exempelvis från
Petersson 1989, som använder en ekvidistant skala (vilket således innebär att
stegen mellan skalvärdena är lika stora). För detaljer om enkäten, se bilaga 1 och
3.
84 Petersson m.fl. 1998, 73. Se också SOU 1990:44, 211; Petersson, Westholm &
Blomberg 1987, 97ff.
85 Sambanden (Pearsons r) ligger mellan 0,24 (kontaktar själva–anlitar konsulter)
och 0,54 (kontaktar media–debatterar själva). En faktoranalys ger också
enbart en faktor vilket gör det möjligt att se på de olika beteendena som uttryck
för en enda dimension av politiskt deltagande.
86 Lutningskoefficienten – det ostandardiserade b-värde som erhålles i en vanlig
linjär regression – är i tur och ordning: 0,46, 0,36, 0,33 och 0,22. De små koncernbolagen
(mindre än 500 anställda) ingår ej i dessa beräkningar. Faktum är
emellertid att dessa företag inte förändrar resultatet nämnvärt. Små moderbolag
tycks således uppträda som mindre storföretag, vilket indikerar att det förmodligen
finns ett dotterbolag som i praktiken agerar för koncernens räkning. En
loglinjär regressionsmodell ger inte heller mer än mycket marginellt förbättrad
passning. Det kan förklaras av vårt speciella urval som är begränsat till riktigt
stora företag. I en tröskelmodell återfinns dessa nämligen bortom den punkt där
kurvan börjar plana ut.
262