Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

6. Svensk demokrati på
tröskeln till 2000-talet
När Maktutredningen för snart ett decennium sedan sammanfattade
resultatet av alla sina forskningsprojekt var den dominerande slutsatsen
att svensk politik höll på att ömsa skinn. Den gamla politiska
modellen höll på att begravas och var i vissa avseenden redan ersatt av
något nytt. När man idag läser utredningens slutrapport är det ett par
intryck som infinner sig. 358
Man får för det första en bestämd känsla av att Maktutredningens
forskargrupp överdrev och förstärkte de tendenser man kan skönja i
dåtidens svenska samhälle. Slutsatserna är i flera avseenden starkare
formulerade än vad de bakomliggande forskningsrapporterna ger
underlag för. Nu så här i efterhand kan vi emellertid konstatera att
Maktutredningen ändå fått rätt. Idag, på tröskeln till 2000-talet, ser
svensk politik mer ut som Maktutredningen beskrev den för tio år
sedan. Detta gäller inte minst för de aspekter av den gamla svenska
modellen som här har stått i fokus. Tendensen är att Sverige har blivit
mer pluralistiskt.
Det andra intrycket, som baserar sig på slutrapportens allra sista
sidor, gäller Maktutredningens bedömning av demokratins tillstånd.
Det framgår tydligt att man ansåg att Sverige var i färd med att
avlägsna sig från ett gammalmodigt samhällscentrerat demokratiideal.
Men Sverige uppfattades som ganska extremt i detta avseende.
De flesta andra länder sägs ha en demokratisyn som rymmer en
bättre balans mellan demokratins samhälls- och individcentrerade
aspekter. Sett med sådana alternativa och, kan man ana, även mer
moderna glasögon var framtidsutsikterna enligt Maktutredningen
betydligt ljusare. Härvidlag menar vi att utredningen nog i allt
väsentligt hamnade fel i sin bedömning. Om man tar fasta på ett ganska
traditionellt och i internationell litteratur väl etablerat demokratiideal,
tvingas vi på det hela taget konstatera att utvecklingen gått åt
fel håll. Tendensen är att Sverige har blivit mindre demokratiskt.
239