Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT
sam skala, så växer det också fram en egen kår av anställda och egna
avdelningar för samhällskontakter på företagen och i organisationerna.
Även om det i åtminstone organisationsvärlden länge funnits
ombudsmän och andra organisationsföreträdare som i praktiken
sysslat med vad som numera kallas för samhällskontakter och lobbying
så är detta trots allt en företeelse som vuxit dramatiskt under de
senaste två decennierna. Ungefär 70 % av företagens respektive organisationernas
kontaktavdelningar har inrättats under 1980- och 90talet
och hälften av organisationernas avdelningar för samhällskontakter
har tillkommit under det senaste decenniet.
När informationskonsulter och professionella lobbyister dök upp
på arenan blev också lobbying en fråga på den politiska dagordningen.
För kritikerna symboliserade de en utveckling där beslut
kunde köpas för pengar eftersom välpaketerad information och
påtryckning nu blev en plånboksfråga. Konsultföretagen har å andra
sidan hävdat att de snarare fungerar som mellanhand och förmedlare
till de företag och organisationer i samhället som annars inte skulle
komma till tals. De anses ha ökat antalet röster som riktas mot
beslutsfattarnas öra. Som vi redan påtalat är det nu trots allt ganska
sällan företagen och organisationerna använder sig av dessa företag.
Frågan är dock hur det ska tolkas. Vi vill paradoxalt nog framhålla att
det är förvånansvärt ofta som man trots allt tar hjälp av professionella
lobbyister, med tanke på vad en enda kontakt kan innebära i så väl
insatser som kostnader. Och här kan ett annat centralt tema lyftas
fram – ju större desto mer eller ”Åt den som har skall varda givet”.
Det är således i första hand de riktigt stora företagen liksom de
företag och organisationer som redan har egna avdelningar för samhällskontakter
som också vänder sig till dessa nya påtryckare. Överhuvudtaget
finns ett samband mellan graden av professionalism i
form av egna resurser eller utnyttjande av konsulter och mängden
politiska kontakter, liksom att de stora företagen eller organisationer
som också är centralorganisationer har fler kontakter än de som inte
är det. Bland organisationerna kan man också se en tydlig och ganska
självklar tudelning mellan å ena sidan de som direkt organiserats för
att tillvarata vissa specifika intressen visavi det omgivande samhället
och beslutsfattarna – arbetsmarknadens och näringslivets organisationer
och i synnerhet övriga intresseorganisationer – och å andra
sidan de organisationer som har mer sammansatta syften och där
aktiviteter och gemenskap är mer framträdande drag, alltifrån religiösa
samfund till idrottsföreningar. En organisation med stark lobbyprofil
är således en riks- och centralorganisation som tillhör den
närings- eller arbetsmarknadspolitiska eliten (fack, arbetsgivare och
103