Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT<br />
mas i den här skriften. Det berörs mest i förbifarten <strong>och</strong> som ett specialfall<br />
i kapitel 2.<br />
Institutionaliserat deltagande behöver dock inte nödvändigtvis<br />
vila på demokratiska principer. Tidigare fanns en regelrätt korporativ<br />
representation i den politiska församlingen genom ståndsriksdagen,<br />
något som försvann i <strong>och</strong> med representationsreformen 1866. En<br />
mer eller mindre institutionaliserad representation för korporationer<br />
förekommer emellertid fortfarande, fast nu i andra organ än i parlamentet<br />
<strong>och</strong> i mindre omfattning än tidigare. Medborgarsammanslutningar<br />
<strong>och</strong> organiserade intressen har nämligen kunnat påverka politiken<br />
inte minst genom direkt representation i statliga utredningar<br />
<strong>och</strong> andra mer permanenta förvaltningsorgan såsom statliga verkstyrelser.<br />
Denna inflytandeväg, när medborgarsammanslutningar ges en<br />
direkt möjlighet att delta i utformningen av offentlig politik, brukar<br />
benämnas korporativism.<br />
Med det språkbruk vi förordar innebär således korporativism att<br />
vissa organiserade intressen ges en särställning genom att staten institutionaliserar<br />
sin kontakt med just dessa <strong>och</strong> därmed upphöjer dem<br />
till legitima deltagare i den offentliga beslutsprocessen. Vissa partsintressen<br />
kommer med andra ord att ingå som erkända inslag i det<br />
offentliga beslutsfattandet. Om detta skulle vara den dominerande<br />
deltagandeformen skulle vi ha att göra med ett rent korporativt system<br />
snarare än en demokrati. Rör det sig i stället om korporativa<br />
arrangemang inom ramen för en i övrigt fungerande parlamentarisk<br />
demokrati har vi snarare att göra med ett demokratiskt system med<br />
vissa orena inslag. I forskningen på området har Sverige vanligen fått<br />
utgöra det typiska exemplet på en sådan demokrati med starka inslag<br />
av korporativa arrangemang.<br />
I detta avseende har det dock på senare tid skett en rad viktiga förändringar.<br />
Utredningsväsendet används idag annorlunda än tidigare:<br />
Under en lång period var stora utredningar med representation från<br />
partier <strong>och</strong> intresseorganisationer en mycket viktig del av den<br />
svenska modellen, men numera tillsätts i allt större utsträckning<br />
enmansutredningar <strong>och</strong> alla kommittéer ges i uppdrag att arbeta<br />
betydligt snabbare än förr. Sedan sju år tillbaka har dessutom<br />
intresseorganisationernas formella representation i förvaltningsmyndigheters<br />
styrelser upphört. Frågan om vad som i realiteten återstår<br />
av medborgarnas inflytande inom ramen för det korporativa systemet<br />
är ämnet för kapitel 2.<br />
Det går givetvis också att tänka sig andra institutionella former av<br />
icke-demokratiskt deltagande än det korporativistiska, även om det<br />
senare är det vanligen förekommande, åtminstone inom ramen för de<br />
11
Change language