Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

Bilagor
3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT
1. Urval och bortfall
Vår uppgift har varit att karakterisera de stora företagens och organisationernas
samhällskontakter, något som innefattar både traditionell
mötesverksamhet och det som i dagligt tal kallas för lobbyverksamhet.
Detta har gjorts genom att låta dessa aktörers ledningar (eller de
som dessa utsett) besvara en relativt kortfattad enkät (se bilaga
nedan). Urvalet är därför inte slumpmässigt utan ett eliturval där det
är de allra största vi vill kunna fånga in. Vad som ska anses ligga i
begreppet ”stor” har både för företagen och för organisationerna
definierats utifrån antalet anställda. För företagens del är detta ett
både rimligt och lättåtkomligt storleksmått (årsomsättning vore ett
annat alternativ), medan det för organisationernas del är mer problematiskt.
Med hjälp av SCB:s företagsregister valdes inledningsvis ut samtliga
privata företag i Sverige med minst 500 anställda. Dessa 457 storföretag
kompletterades sedan med de 31 koncerner som inte hörde
till den ursprungliga gruppen men som var moderbolag åt något eller
några av de ursprungliga storföretagen. Av dessa koncerner hade 29
färre än 500 anställda vilket förklarar att vi i urvalet faktiskt har med
storföretag med relativt få anställda. Enkäten skickades ut per post i
mitten av januari 1999 till 488 företag. Till dags dato vet vi att urvalet
har minskat med 2 företag (företag har lagts ned eller slagits samman
med annat företag) . Efter tre påminnelser har nu 335 företag svarat,
vilket innebär en svarsfrekvens på strax under 70 procent.
Organisationsurvalet är lite mer komplicerat. Det som vi egentligen
menar när vi talar om en ”stor organisation” har väl inte att göra
med antalet anställda utan har snarare att göra med antalet medlemmar,
många organisationer driver sin verksamhet i stort sett på ideell
basis. Vi har dock som grundprincip valt att hålla oss till ett och
samma urvalskriterium, men av i första hand praktiska skäl. Vi har för
att kunna genomföra analysen utnyttjat SCBs företagsregister och
därmed begränsat oss till det där tillgängliga anställningskriteriet. För
att inte missa organisationer som har få anställda men med en stor
medlemskader har vi lagt gränserna för sådana typer av organisationer
på en relativt låg nivå. Vi har därför med samtliga arbetsgivarorganisationer
samt yrkesorganisationer med minst 1 anställd. För
bransch- och fackliga organisationer samt religiösa samfund ligger
gränsen på minst 5 anställda, övriga intresseorganisationer minst 10
och för idérörelser och aktivitetsorganisationer minst 20 anställda.
106