Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS
Media diskuterar Jan Sundling mediernas utveckling och deras förstärkta
maktposition. Då förmågan till lobbying och opinionsbildning
blivit en i allt större utsträckning avgörande faktor för att
komma till tals är den massmediala uppmärksamheten viktig för att
nå framgångsrika resultat gentemot beslutsfattare. 138 Mediarollen
debatteras också i Moderna Tider; utvecklingen innebär att journalisterna
fått ett starkare grepp om vad debatten ska handla om. Det är
inte längre fråga om – som tidigare – att återge politikers åsikter.
Samtidigt har nyhetsmedierna ökat markant i antal, vilket bidrar till
en splittring av journalistiken som kollektiv där ”ingen enskild kanal
eller journalist kan bestämma dagordningen”. 139 Den massmediala
utvecklingen har på så sätt fått två huvudsakliga effekter på förutsättningarna
för att genom media vinna gehör hos opinion och beslutsfattare;
den pluralistiska mediemarknaden har ökat olika intressens
manöverutrymme samtidigt som det ökade mediautbudet gör det
svårare att dra uppmärksamheten till sig.
Svårigheten att få genomslag i media kommer fram i DNs intervjuer
med representanter för PR-företagen Idétorget och Gullers
Grupp. De är ense om att konkurrensen om utrymme i medierna har
hårdnat och att det blivit nödvändigt att ha en mycket bättre
”nyhetsvinkel” nu än för bara några år sedan för att komma in i radio,
TV och tidningar. De menar att det är vanligt med ”spökskrivare”
och att detta är en för dem vanligt förekommande arbetsuppgift. Ett
knep för att nå framgång i media är att presentera opinionsundersökningar
och utredningar. Lobbying bygger på, menar Leif Johansson
på Idétorget, ”att först intressera någon för ett ämne, en fråga” men
att det inte behöver betyda att ”vederbörande själv skriver artiklarna,
remisserna eller vad det nu kan vara”. 140 Sherman hävdar i Aftonbladet
att media utnyttjas på ett icke önskvärt sätt; att PR-konsulterna
”planterar” ut nyheter och att journalisterna blir lobbyisternas okritiska
”budbärare”. 141 Enligt hans resonemang förefaller en PR-byrås
agerande på uppdrag av Redareföreningen vara ett exempel på detta.
Att få uppmärksamhet i media var en av anledningarna till att
Redareföreningen anlitade en PR-konsultfirma (Rikta Kommunikation).
Redareföreningen ansåg att oroväckande många medlemsbolag
lämnade Sverige och att den svenska rederinäringen var hotad. Bland
annat fanns ett behov av att skapa bättre anställningsvillkor för branschen.
Rikta skötte kontakterna med media, man bjöd in utvalda
journalister till pressmöten som fick god uppslutning från dagstidningar,
fackpress, radio och TV. Föreningens representanter tränades
att konfrontera media. Rikta skrev och distribuerade pressmeddelanden
till berörda departement, regeringskansliet och partierna och
124