Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

Noter
1 PISA-projektet har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond, Arbetslivsfonden,
Arbetslivsinstitutet och Kommunikationsforskningsberedningen. En
beskrivning av projektet och en förteckning över dess rapporter återfinns på
hemsidan: http://www.statsvet.uu.se/research/pisa/
2 Jfr Elster 1990, 147. Att en institution erkänns behöver givetvis inte betyda att
den gillas eller följs av alla. Vissa författare vill i definitionen också lägga in att
den har en viss beständighet eller hållfasthet. Se Levi 1990, 403f. Detta anser vi
dock vara en empirisk fråga och det finns många exempel på såväl motståndskraftiga
(se North 1993; Putnam 1993) som föränderliga och manipulerbara
institutioner (se Shepsle 1989).
3 Se här Verba, Schlozman & Brady 1995 och Demokratirådets rapport från
1998 Demokrati och medborgarskap.
4 Detta betyder också att vi kan tänka oss att det ibland finns anledning att tala
om grad av institutionalisering.
5 Petersson & Carlberg 1990 och Lindström 1996.
6 Inom PISA-projektet har dock flera rapporter berört denna typ av politiskt
deltagande: Sandström 1998, som kartlägger aktioner i vägbyggnadskonflikter,
och Thelander 1997, Karlsson 1997 och Ullén 1998, som alla berör civil olydnad
och olagliga metoder. Se även Hebert & Jacobsson 1999, samt, för en översikt
över ”the Politics of Social Protest”, Jenkins & Klandermans 1995.
7 Jfr Espeli 1994; Sundström 1999. Johnsson (1999, 14) tenderar att göra
samma misstag genom att av lobbyverksamheten kräva att den ska ha en viss
professionalitet.
8 En alternativ tänkbar avgränsning vore att även innefatta indirekt opinionspåverkan,
vilket i så fall vore detsamma som lobbying gentemot media.
9 Johnsson 1999 vill undanta alla sorters olagligheter som t.ex. mutor från
lobbyingbegreppet. Enligt vår mening är det emellertid olyckligt att göra definitionen
beroende av vad som stipuleras som lagligt eller ej. Inte heller håller vi
med Johnsson om att lobbying måste vara organiserad, dvs ”ha en viss omfattning,
varaktighet och professionalitet” (sidan 14). Se också Christiansen &
Rommetvedt (1999, 6) som särskiljer korporativism från lobbying genom att
definiera korporativism som institutionaliserat deltagande i beslutsprocessen. När
de ska precisera sig tillfogar de emellertid en rad ytterligare onödiga kriterier
(t.ex. tydlighet och regelbundenhet eller institutionalisering i en allmän
mening). Den avgörande skillnaden är huruvida vissa aktörer tilldelas en särställning
och tillåts ingå i beslutsprocessen som erkänd part.
10 Dessa tre typer av styrelseskick preciseras närmare i Hermansson 1993,
kap 1.
257