Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT<br />
karaktäriseras som lobbying. Det skulle innebära att begreppet får en<br />
så urvattnad betydelse att det betyder allt <strong>och</strong> samtidigt ingenting.<br />
Påverkan i form av traditionellt parlamentariskt arbete, partiaktiviteter<br />
eller inom ramen för ett korporativt arrangemang bör inte benämnas<br />
lobbying eftersom dessa deltagandeformer innebär att man försöker<br />
utöva inflytande ”inifrån systemet”. Inte heller direkta aktioner<br />
eller olika varianter av opinionspåverkan bör innefattas under<br />
begreppet lobbying. I stället vill vi reservera lobbying för direkta<br />
kontakter med beslutande politiker eller tjänstemän som bereder ett<br />
visst ärende. Endast det som i figuren ovan benämns påverkan genom<br />
direkta kontakter betraktas således som lobbying. 8 Det innebär att vi<br />
med lobbying menar icke-institutionaliserade direktkontakter med<br />
politiker eller tjänstemän i syfte att påverka offentligt beslutsfattande. 9<br />
Därmed inte sagt att de andra påverkansmöjligheterna är mindre<br />
viktiga. Det kan mycket väl vara så att opinionsbildning – där man<br />
själv deltar eller indirekt påverkar opinionen genom att förmå media<br />
att förmedla sina synpunkter – både är vanligare <strong>och</strong> har större<br />
genomslagskraft. I en politisk påverkanskampanj ingår väldigt ofta<br />
både lobbying <strong>och</strong> opinionsbildning. Det är också skälet till att vi i<br />
den här skriften inte bara koncentrerar oss på den del som vi själva<br />
anser bör benämnas lobbying, utan försöker att med ett bredare<br />
grepp reda ut vilka påverkansvägar som kollektiva aktörer försöker<br />
utnyttja i dagens Sverige.<br />
Vi vill ytterst sett förstå hur ett system fungerar. Av metodiska<br />
<strong>och</strong> rent forskningspraktiska skäl finns anledning att identifiera <strong>och</strong><br />
undersöka separata former av politiskt deltagande, men vi är i grund<br />
<strong>och</strong> botten intresserade av styrelseskicket i dess helhet. De alternativ<br />
som i realiteten har någon relevans – korporativism, pluralism <strong>och</strong><br />
juridisk demokrati 10 – kan preciseras som kombinationer av olika deltagandeformer<br />
enligt nedanstående figur:<br />
Figur 1.2. Tre alternativa styrelseskick<br />
Parlamentarisk demokrati plus<br />
Korporativa<br />
arrangemang Lobbying Opinionsbildning<br />
Korporativism X X X<br />
Pluralism X X<br />
Juridisk demokrati X<br />
17
Change language