28.09.2013 Views

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

NOTER<br />

Att komplettera med en enkät var ett försök att inkludera dessa samt dem som<br />

föll bort i intervjuundersökningen. En enkät med fasta svarsalternativ var också<br />

ett sätt att få ett mer tydligt <strong>och</strong> systematiskt material. I enkätundersökningen<br />

föll Wildell Gruppen, Kreab <strong>och</strong> Gullers Grupp bort samt återigen Andréasson<br />

PR <strong>och</strong> Svenska PR-byrån. Slutligen deltog alltså 10 företag av 12 tillfrågade i<br />

intervjuundersökningen <strong>och</strong> 9 av 14 i enkätundersökningen. Företagen <strong>och</strong><br />

bortfallet presenteras i tabell 4.1.<br />

181 Telefonupplysning: Kai Flick (990510).<br />

182 Anders Johnson presenterar i ”Rätt att lobba” en genomsnittlig fördelning<br />

av olika arbetsområden vid PRECIS samtliga medlemsföretag. Av de arbetsområden<br />

som främst kan kopplas till politisk påverkan utgjorde lobbying 1997 6<br />

procent av verksamheten, massmediekontakter 17 <strong>och</strong> strategisk analys 21 procent.<br />

Att samtliga medlemsföretag är inräknade torde påverka den genomsnittliga<br />

fördelningen att bli lägre än för de företag som ingått i den här undersökningen<br />

eftersom långt ifrån alla PRECIS medlemmar sysslar med politisk påverkan.<br />

183 Enkätfråga 1b (se bilaga).<br />

184 Se fotnot 110 i Lund 1999.<br />

185 Telefonupplysning, Affärsvärldens konsultguide (9811).<br />

186 Anders Johnson gör i ”Rätt att lobba” (1998) en skattning av antalet konsulter<br />

som arbetar med politisk påverkan. Enligt Johnson ägnade PRECIS medlemsföretag<br />

1997 i genomsnitt 6 procent av verksamheten åt lobbying. Om<br />

samma andel gällde även för 1998 motsvaras den av 35 heltidstjänster. En jämförelse<br />

med Carlbergs skattning från 1989; 15–20 heltidstjänster som på ett eller<br />

annat sätt syftade till politisk påverkan, visar att uppdragsbaserad lobbying har<br />

ökat. Att de 35 heltidstjänsterna inte omfattas av övrig verksamhet som kan<br />

syfta till politisk påverkan; mediekontakter, trycksaksproduktion <strong>och</strong> strategisk<br />

analys, det vill säga verksamhetsområden av mer opinionsbildande karaktär uppvisar<br />

dessutom en tydlig ökning av verksamhetsområdet under de senaste 10<br />

åren. Johnson uppskattar det totala antalet konsulter som arbetar med ”professionell,<br />

uppdragsbaserad politisk påverkan” till 100 heltidskonsulter. Se Johnson<br />

1999, 42–43.<br />

187 Se Johnsson 1999, 43.<br />

188 Se Lund 1999, 55, för en mer utförlig presentation av intervjusvaren vad gäller<br />

uppdragens inledande skede.<br />

189 Experten i fråga var Nils Brunsson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm.<br />

Med en rapport backade han upp miljöargumenten i förmånsbilsfrågan.<br />

Enligt Lundin 1998 var det just hans rapport som på nytt förde upp diskussionen<br />

om förmånsbilar på den politiska dagordningen från att ha varit en vilande<br />

fråga.<br />

190 Se Dagens Nyheter 970430 <strong>och</strong> Lundin 1998.<br />

191 RIKTA Kommunikation, case juli-september, 1997, Sveriges Redareförening.<br />

192 Vid fyra PR-företag bedömdes personliga kontakter med journalister vara<br />

268

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!