Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
3. Näringsliv, folkrörelser<br />
<strong>och</strong> politisk<br />
makt<br />
Försäkringsväsendet levde under 1930-talet under hotet att förstatligas<br />
<strong>och</strong> i branschen fruktade man att Per-Albins socialdemokratiska<br />
regering skulle ta initiativ för att reformera hela området. För att<br />
påverka den politiska utvecklingen enades man från branschens sida<br />
om vad de kallade för en ”monopolkommitté” – en kampanjorganisation<br />
som med olika medel skulle försöka vända opinionen <strong>och</strong> riksdagen<br />
i en ny riktning. Man utarbetade utifrån tyska förlagor antimonopolmaterial<br />
<strong>och</strong> argumentsamlingar. Ett särskilt problem var att<br />
de borgerliga riksdagsledamöterna uppfattades allt mer kallsinniga<br />
visavi försäkringsbolagen. Skulle försäkringsbranschen klara av att<br />
hålla socialdemokraterna stången behövde man ha deras politiska<br />
motståndare på sin sida. För att få till stånd detta blev ett grepp att ta<br />
kontakt med de borgerliga partierna <strong>och</strong> i vart <strong>och</strong> ett av dem utbilda<br />
vad man kallade för försäkringssakkunniga. En framgångsrik lobbyverksamhet<br />
här kunde ge ett starkt försvar för de privata försäkringsbolagen<br />
bland de folkvalda. 66<br />
Exemplet är valt på måfå för att illustrera den informella politiken<br />
av lite äldre årgång. Vi skulle kunnat gå mycket längre tillbaka i tiden<br />
<strong>och</strong> ändå hittat likartade exempel, den personliga kontakten mellan<br />
parlamentariker <strong>och</strong> berörda intressen har alltid utnyttjats för att<br />
informera <strong>och</strong> påverka.<br />
Ett mycket färskare <strong>och</strong> samtidigt omskrivet exempel kan hämtas<br />
från frågan om förmånsbilbeskattningen. Under 1995 hade en arbetsgrupp<br />
med företrädare för finans-, miljö- <strong>och</strong> näringsdepartementen<br />
slipat på ett förslag som gick ut på att höja skatten på förmånsbilar.<br />
Förslaget hade givetvis också stöd från miljörörelsen <strong>och</strong> media speglade<br />
företeelsen som de välavlönades förmån. Drygt ett år senare, i<br />
november 1996, klubbade riksdagen igenom förslaget att i stället<br />
sänka skatten på förmånsbilar. Vad hade hänt däremellan? Visserligen<br />
hade SJ drivit på <strong>och</strong> med hjälp av en lobbykonsultfirma givit beslutsfattarna<br />
den information <strong>och</strong> de argument som var gynnsamma för<br />
47
Change language