Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN TILL 2000-TALET<br />
<strong>och</strong> vis varandras motsatser. Från demokratisk synpunkt är det därför,<br />
åtminstone i just detta avseende, en avgörande skillnad mellan<br />
lobbying <strong>och</strong> opinionsbildning. Lobbying innebär att enskilda eller<br />
kollektiv försöker påverka de offentliga beslutsfattarna i det fördolda.<br />
I likhet med korporativismen är processen stängd för medborgerlig<br />
insyn. Till skillnad från korporativismen saknas dessutom möjlighet<br />
att i efterhand utkräva ansvar hos dem som faktiskt varit med<br />
<strong>och</strong> utformat ett visst beslut. Opinionsbildning fungerar precis<br />
tvärtom. Här lyfts, åtminstone i det typiska fallet, det centrala fram i<br />
öppen dager. Själva poängen är att man försöker påverka andras sätt<br />
att tänka genom att gå ut i den offentliga debatten. Vem som helst<br />
kan då i princip granska ens argument <strong>och</strong> även bemöta ens ståndpunkter<br />
i egna debattinlägg.<br />
Av dessa principresonemang följer att det inte är självklart hur<br />
folkstyrelsen har påverkats av den registrerade förskjutningen från<br />
korporativism till pluralism. Vi lämnar gradvis ett samhälle där organisationerna<br />
tillåtits spela en viktig roll i den offentliga politiken<br />
genom att utöva inflytande i institutionaliserade former. I sina ljusaste<br />
stunder innebär ett sådant styrelseskick att medborgarna kan<br />
delta i samtal inom sina organisationer <strong>och</strong> att olika organisationsföreträdare<br />
i sin tur ingår i dialog med varandra. 360 I det nya, mer pluralistiska<br />
samhället finns de stora starka intressegrupperna kvar, men<br />
de utövar sin makt på ett delvis annat sätt. Dialogen mellan dessa<br />
stora intresseorganisationer kommer inte längre att vara densamma<br />
när de i stället för att träffas i gemensamma sammanträdesrum uppvaktar<br />
makthavarna var för sig, ofta långt bortom offentlighetens<br />
ljus. Även diskussionen inom organisationerna kommer att påverkas.<br />
Tidigare fördes den mot bakgrund av att organisationsledningarna<br />
samtidigt ingick i samtal med motparterna, den restriktionen försvinner<br />
nu. I ett sådant perspektiv står vi inför ökande svårigheter att få<br />
dialogen i samhället att anta en deliberativ form.<br />
Tolkningen av de empiriska resultaten kan emellertid även göras<br />
utifrån ett annat, mer optimistiskt synsätt. Även om ett levande <strong>och</strong><br />
inflytelserikt organisationsliv kan vara till fördel för dialog i samhället<br />
är det också, som bekant, behäftat med flera problem. Det fria<br />
organisationsväsendet utgör, med Robert Dahls ord, den moderna<br />
demokratins dilemma. 361 Det deliberativa inslaget i demokratin måste<br />
nämligen grundas på något sånär lika villkor, vilket försvårats i det<br />
tidigare styrelseskicket. När nu den svenska staten upphör att ge<br />
vissa organiserade intressen en särställning i samtalet, kan det således<br />
öppna möjligheter för en sundare demokratisk dialog. Det förutsätter<br />
i så fall att samtalen flyttar från sammanträdesrummen ut i offentlig-<br />
255
Change language