Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS<br />
grund av principiella skäl eller personliga åsikter inte åtar sig vissa<br />
typer av uppdrag. Det har också hänt att man tackat nej till att ta<br />
uppdrag då kunden inte varit öppen med information eller att uppdraget<br />
bedömts sakna politisk <strong>och</strong> opinionsmässig bäring. Vaverka<br />
hävdade också att koalitioner mellan intressen i svensk politik är närmast<br />
obefintlig men att detta sätt att agera, liksom i amerikansk politik,<br />
troligen kommer att bli vanligare. En slutsats är därmed att PRbyråerna<br />
bidrar till detta eftersom det är vanligt att konsulterna<br />
manar sina uppdragsgivare att gå samman med andra grupper för att<br />
öka möjligheterna till effektiv påverkan.<br />
Avgörande för vilka uppdrag PR-byråerna arbetar med är givetvis<br />
den egna kompetensen <strong>och</strong> expertisen. En av Månströms slutsatser<br />
var att konsulterna helst åtar sig uppdrag inom ramen för den egna<br />
politiska linjen. Detta framträder i viss mån även här. Men utifrån det<br />
faktum att vi sett att just partipolitisk bakgrund är mycket vanligt,<br />
kunde man också här ha förväntat sig ett mycket tydligare samband.<br />
Möjligen är det så att de som efterfrågar PR-företagens tjänster redan<br />
via kontakter eller rekommendationer är medvetna om konsulternas<br />
partipolitiska kopplingar <strong>och</strong> vilken kompetens de besitter. Därmed<br />
finns en gemensam linje <strong>och</strong> utgångspunkt redan från början. Skillnader<br />
mellan den egna politiska linjen <strong>och</strong> var på höger-vänsterskalan<br />
uppdraget hör hemma, blir således inte något som en konsult behöver<br />
ställas inför i det dagliga arbetet <strong>och</strong> är därför inget man generellt<br />
funderar över. En annan möjlig anledning till varför resultatet inte<br />
blir lika tydligt som i Månströms undersökning är att den ideologiska<br />
förankringen hos uppdragsgivarnas frågor kan ha minskat. Nu kan<br />
det i större utsträckning än tidigare vara fråga om specifika branschintressen<br />
<strong>och</strong> problem som saknar en given partipolitisk hemvist <strong>och</strong><br />
som det därför är svårt att få gehör för via de traditionella partipolitiska<br />
kanalerna.<br />
Politisk konsultverksamhet ur<br />
demokratisk synvinkel<br />
Inledningsvis presenterades en idealmodell för vad som bör karakterisera<br />
ett demokratiskt styrelseskick. Demokratin bör fungera som<br />
en dialog – ett samtal medborgare emellan som skall förverkliga medborgarstyrelsen.<br />
Synsättet ställer ett flertal krav på hur en sådan dialog<br />
bör utformas. Under diskussionens gång har vi återkommit till två av<br />
dessa; de folkvaldas kontroll över den politiska dagordningen <strong>och</strong> att<br />
samtalet omges av offentlighet. De utgör tillsammans den demokra-<br />
174
Change language