Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT
räkna ut ett medeltal. 83 Det visar sig då att storföretagen i genomsnitt
tar kontakt med en beslutsfattare 4,6 gånger per år, dvs ungefär varannan
månad om man nu räknar bort semesterperioderna. Direktkontakten
med media och det egna debattdeltagandet förekommer
inte alls lika ofta. Det rör sig om 2,7 gånger respektive 2,0 gånger per
år. Ännu mera sällan anlitas en konsult: I genomsnitt sker det 0,8
gånger per år.
I korthet betyder det att storföretagens politiska agerande i första
hand består av försök till direkt påverkan av de offentliga beslutsfattarna.
Ibland kontaktar man media, och då och då deltar man själv i
den offentliga debatten. Det är däremot inte alls särskilt vanligt att
man anlitar konsultfirmor. Men vad gäller det senare kanske man
ändå bör fundera en vända ytterligare innan slutsatsen definitivt läggs
fast. Att kontakta en politisk konsult nästan en gång per år är
måhända inte alls något marginellt. Kanske borde vi i stället betona
att denna typ av samhällskontakt är så annorlunda till sin karaktär, att
det snarast är förvånande att storföretagen gör detta så pass ofta.
Man skulle kunna tänka sig att de olika formerna för politisk
påverkan delvis fungerar som varandras alternativ. En sådan hypotes
vägledde länge forskningen om medborgarnas individuella politiska
deltagande. Den motsatta tesen skulle vara att det råder kumulativ
ojämlikhet, att det är en liten grupp av mångsysslande ”elitmedborgare”
som står för merparten av deltagandet. Frågan undersöktes
senast av Demokratirådet som fann att det visserligen råder en viss
kumulativitet men att dessa samband är relativt svaga. De framhåller i
stället att ”lågt deltagande i ett visst avseende ofta kompenseras av
högre deltagande i en annan medborgarroll.” 84 När det gäller storföretagens
och organisationernas politiska agerande är den kumulativa
ojämlikheten mer markerad. Det kan nämligen konstateras att det
finns mycket starka inbördes sammanhang mellan dessa typer av
påverkansformer. De fungerar således inte som varandras substitut.
De företag som anlitar konsultfirmor ägnar sig även åt de mer vanliga
påverkansformerna. 85
Som man kunde förvänta spelar företagets storlek stor roll i detta
sammanhang. Det handlar om mer än en fördubbling av engagemanget
om man jämför de små storföretagen med de riktigt stora
(mer än 5 000 anställda). Mätt på detta relativa sätt är effekten större
för de mindre vanliga påverkansformerna. Det är således mer än fyra
gånger så vanligt bland de riktigt stora storföretagen att man anlitar
konsulter. Om vi i stället ser effekten i absoluta tal, förhåller det sig
precis tvärtom. En ökning av företagets storlek med säg 1 000
anställda får störst effekt på den egna kontaktverksamheten som då
59