Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRANSPORTPOLITIKEN ter kan alltså utkämpa en intressekamp i media och i politikernas korridorer, mot varandra och understödda av respektive storindustrier. Även oavsett om dessa organisationer har gemensamma eller sammanfallande intressen innebär givetvis de statliga och kommunala organens engagemang att de deltar i organiserad lobbying mot staten. Vägverket (som har tonat ner sitt engagemang på senare tid) uppvaktar politiker via Vägföreningen tillsammans med biltillverkare och byggentreprenörer för att åstadkomma ett utbyggt vägsystem. Sjöfartsverket ”lämnar information” till media och politiker som utformats tillsammans med redarna, skeppsmäklarna och de anställdas organisationer inom ramen för Sjöfartsforum. Luftfartsverket utformar förslag och framför synpunkter tillsammans med flygindustrin och flygbranschen i Föreningen Svenskt Flygs skepnad. Myndigheterna har också bidragit med hundratusentals kronor per år till nätverksorganisationernas verksamhet. 333 Detta är naturligtvis sett ur konstitutionell synpunkt tämligen problematiskt. De myndigheter som arbetar under regeringen har inte till huvudsaklig uppgift att propagera för verksamheten inom sitt område. Det finns alltid en risk att förhållandet i praktiken ändå blir ett sådant, inom förvaltningsforskningen brukar man tala om att myndigheterna blir egna aktörer med egna intressen. Men det bör i största möjliga utsträckning undvikas. Myndigheterna har även till uppgift att bedöma om de krav som kommer från organiserade intressen i samhället är befogade eller inte. Denna roll försvåras givetvis om myndigheterna samtidigt samverkar i privaträttsliga intresseorganisationer som syftar till att utforma ensidig propaganda för det egna områdets expansion. Allianser av den typ som behandlas i detta kapitel är alltså ofta indragna i en intressekamp mot varandra. Utifrån demokratisk synpunkt kan det emellertid vara minst lika allvarligt om de samverkar med varandra. Förutom konkurrensen mellan de olika transportslagen utkämpas givetvis även intressekamper mellan olika samhällssektorer där transportsektorn är en. Ofta kan dessutom två eller tre transportslag tjäna på att samverka med varandra för att motverka att ett fjärde färdsätt får resurser som man anser missgynnar den egna verksamheten. När flera av de allianser som här beskrivits kan samordna sina resurser har de naturligtvis goda förutsättningar att påverka beslutsprocesser på nationell, regional eller lokal nivå. Den typen av samordning har också förekommit. För att utbyta erfarenheter och diskutera hur den viktiga transportpolitiska utredningens förslag skulle bemötas, inleddes 1996 ett samarbete mellan Svenskt Flyg, Svenska Vägföreningen, Buss och Samhälle och Sjöfartsfo- 218
5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRANSPORTPOLITIKEN rum. 334 I arbetet med remissyttrandet över Kommunikationskommitténs betänkande 1996 ingick kontakter med bland annat Svenska Vägföreningen, Buss och Samhälle och SIKA. 335 Inför yttrandet över kommitténs slutbetänkande 1997 samarbetade Svenskt Flyg med Buss och Samhälle inom vägföreningen och med Sjöfartsforum. 336 Det organiserade samarbetet inom respektive transportslag bidrar alltså till att starka och tämligen oväntade allianser uppstår. I det sistnämnda samarbetet ingick således exempelvis Luftfartsverket, Volvo Bussar Sverige AB och Västerås kommun (vars hamn ingår i Svenska Hamnar som har representation i Sjöfartsforum); vidare t.ex. SAS, Vänerns seglationsstyrelse och Bussbranschens riksförbund. Ett tredje exempel kan vara Kalmar kommun (som är medlem i Kommunala Flygintressenter som i sin tur har representation i Svenskt flyg), Swebus och Bylock & Nordsjöfrakt. Alla dessa deltog i en gemensam intressekamp mot järnvägslobbyingen. Utan de organiserade allianserna inom respektive trafikslag hade förmodligen flera av de exemplifierade samarbetsaxlarna varit svåra att etablera. Eftersom samarbetet ofta sker via paraply-organisationer kan det dessutom tänkas att inte alla medlemmar vet exakt vad det är de stödjer. Är det till exempel alltid så att de kommuner som är medlemmar i Kommunala flygintressenter delar Föreningen Svenskt Flygs åsikter om hur infrastrukturen bör utformas? Samma fråga kan ställas om de kommuner som genom sina bolag äger hamnar som via Svenska hamnar driver Sjöfartens intressen inom ramen för Sjöfartforums verksamhet. Transportintressen i beslutsprocessen och i opinionsbildning Nätverksorganisationernas medverkan och genomslag i beslutsprocessen I bokens andra kapitel konstaterades att kommunikationspolitiken är en av de sektorer som allra mest märkbart har påverkats av avkorporativiseringen. Det betyder att vi inte kan räkna med att nätverksorganisationerna ska finnas representerade i någon större utsträckning. Inte ens Vägföreningen, som ju är den största av våra organisationer, kan ju mäta sig med de allra största intresseorganisationerna inom trafik- och kommunikationssektorn. Men själva poängen med en nätverksorganisation är att den kan finnas med ändå, nämligen indirekt företrädda genom sina medlemsorganisationer. I en genomgång av 219
Page 1 and 2:
Avkorporativisering och lobbyism -
Page 3 and 4:
Förord Ett av Demokratiutredningen
Page 5 and 6:
Innehåll 1. ATT PÅVERKA DEMOKRATI
Page 7 and 8:
INNEHÅLL 5. MEDBORGARNA, INTRESSEN
Page 9 and 10:
1. Att påverka demokratiska beslut
Page 11 and 12:
1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
2. Den gamla modellen vittrar bort*
Page 23 and 24:
2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
3. Näringsliv, folkrörelser och p
Page 49 and 50:
3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH P
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
4. Politisk påverkan på konsultba
Page 117 and 118:
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
• Samhälle/opinionsbildare. 4. P
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168: 4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 183 and 184: Bilaga: Enkät 4. POLITISK PÅVERKA
Page 187 and 188: 5. Medborgarna, intressena och tran
Page 189 and 190: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 217: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 239 and 240: 6. Svensk demokrati på tröskeln t
Page 241 and 242: 6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 257 and 258: Noter 1 PISA-projektet har finansie
Page 259 and 260: NOTER samförståndskulturen. Andel
Page 261 and 262: NOTER 57 Jfr Hermansson 1993. 58 Se
Page 263 and 264: NOTER 87 Se Sundström 1999 i en av
Page 265 and 266: NOTER 114 Flera motioner har lagts
Page 267 and 268: 166 Rothstein m.fl. 1995, 22. NOTER
Page 269 and 270:
NOTER absolut nödvändiga, vid tre
Page 271 and 272:
NOTER 221 Se Lund 1999, 19-20 och 1
Page 273 and 274:
NOTER 282 Svensk Handel 1993-05-29.
Page 275 and 276:
NOTER från Svenska Vägföreningen
Page 277 and 278:
Referenser Otryckta källor RIKTA K
Page 279 and 280:
Sjöfartsforum Årsredovisning Prog
Page 281 and 282:
Svensk Handel REFERENSER ”Närsj
Page 283 and 284:
REFERENSER Elster, Jon (1994) ”Ma
Page 285 and 286:
REFERENSER Jenkins, Craig J & Kland
Page 287 and 288:
REFERENSER Petersson, Olof, Hermans
Page 289 and 290:
REFERENSER Vaverka, Joakim (1995) S
Page 291 and 292:
Författarpresentationer Alla fyra
Page 293:
Demokratiutredningens forskarvolyme
show all

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?