Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT<br />
extrem i detta avseende, men det kan inte uteslutas att mönstret går<br />
igen även på flera andra områden.<br />
För att i någon mån kunna ta ställning till detta har vi gjort en<br />
egen undersökning av fyra av riksdagens utskott. 27 En tänkbar indikator<br />
på förekomsten av beslutskorporativism är här utskottsledamöternas<br />
yrkesbakgrund. En annan indikator är ledamöternas organisatoriska<br />
bakgrund, särskilt om de innehaft förtroendeuppdrag i<br />
yrkessammanslutningar eller klassorganisationer. Nedanstående<br />
tabell visar utvecklingen sedan början av 1970-talet, dvs. sedan Sveriges<br />
riksdag fick sin nuvarande utskottsindelning.<br />
Tabell 2.1. Andel utskottsledamöter med yrkesbakgrund inom<br />
sektorn samt med förtroendeuppdrag i klassorganisation inom<br />
sektorn<br />
1970–<br />
73<br />
73–<br />
76<br />
76–<br />
79<br />
Oavsett utskott slås man av att den egna sektorn är väl representerad<br />
inom respektive utskott. Jordbrukare <strong>och</strong> skolfolk har som synes<br />
haft en särskilt stark ställning inom respektive sakområde. Båda dessa<br />
yrkesgruppers position har emellertid kraftigt försvagats under<br />
senare tid <strong>och</strong> skiljer sig nu bara marginellt från motsvarande yrkesgrupper<br />
inom arbetsmarknads- <strong>och</strong> trafikutskottet.<br />
Jordbrukets starka politiska ställning framträder även om vi i stället<br />
uppmärksammar ledamöternas organisatoriska bakgrund. Under<br />
vissa mandatperioder har mer än hälften av utskottets ledamöter haft<br />
en bakgrund som förtroendevald inom böndernas egen intresseorganisation,<br />
LRF. Böndernas position har emellertid försvagats märkbart<br />
under senare tid. Av tabellen framgår dessutom att jordbruksutskottet<br />
inte är unikt. Även arbetsmarknadsutskottet utmärks av att dess<br />
ledamöter haft uppdrag inom olika klassorganisationer, i detta fall i<br />
huvudsak någon av löntagarorganisationerna. Här har också dessa<br />
organisationers försvagning varit mera måttlig.<br />
25<br />
79–<br />
82<br />
82–<br />
85<br />
85–<br />
88<br />
88–<br />
91<br />
91–<br />
94<br />
94–<br />
98 Tot.<br />
Yrkesbakgrund inom sektorn<br />
Jordbruksutskottet 62 59 62 60 66 61 38 35 32 52<br />
Arbetsmarknadsutskottet 15 30 29 16 18 12 17 20 19<br />
Utbi ldni ngsutskottet 50 46 47 58 61 56 68 42 42 52<br />
Trafi kutskottet 23 27 16 27 16 28 30 29 28 25<br />
Uppdrag i klassorganisation<br />
Jordbruksutskottet 37 44 56 50 53 48 36 12 12 36<br />
Arbetsmarknadsutskottet 31 48 48 45 32 44 47 32 40<br />
Utbi ldni ngsutskottet 3 15 9 6 15 0 0 0 5 6<br />
Trafi kutskottet 17 20 6 10 6 9 5 0 5 8
Change language