28.09.2013 Views

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS<br />

<strong>och</strong> att ärendet måste ”ligga inom etiska <strong>och</strong> demokratiska ramar”. I<br />

fråga om vad som här ligger utanför vad som bedöms som etiskt <strong>och</strong><br />

inte, blir förstås ett subjektivt ställningstagande hos var <strong>och</strong> en.<br />

Undersökningen preciserar inte med exakthet i vilken mån den personliga<br />

politiska linjen styr valet av vilka uppdrag man åtar sig <strong>och</strong><br />

inte. En av dem som intervjuades är dock tydlig på den punkten <strong>och</strong><br />

kan inte tänka sig att arbeta med uppdrag som går emot den egna<br />

politiska linjen. Här kan det ändå vara värt att spekulera generellt i<br />

den politiska övertygelsens betydelse i valet av vad man inte väljer att<br />

arbeta med eftersom det är mycket vanligt med en partipolitisk bakgrund<br />

i branschen.<br />

Det är alltså möjligt att konstatera att man som regel har möjlighet<br />

att tacka nej till ett uppdrag på grund av personliga värderingar.<br />

Dessutom kan det väl ändå ligga i sakens natur att man som en av<br />

konsulterna påpekar; man jobbar bäst med det man tror på – även<br />

ideologiskt sett. Att man ”gärna jobbar med vad f-n som helst” som<br />

en annan konsult – om än i skämtsam ton men med ett visst bakomliggande<br />

allvar – säger, kan knappast anses som kännetecknande eller<br />

karakteristiskt för branschen utan snarare som ett undantag.<br />

Liksom vilket företag som helst är det givetvis en förutsättning att<br />

PR-byråerna tjänar pengar på sin verksamhet. Men bilden av dessa<br />

företag som urskiljningslösa politiska strateger styrda endast av uppdragsgivarens<br />

betalningsförmåga framstår sammanfattningsvis inte<br />

som helt sann. Tillämpar vi dessutom den demokratiska idealmodellen<br />

i sammanhanget kan vi se att företagens krav på både uppdragsgivarna<br />

<strong>och</strong> uppdragen utgör något som kan liknas vid ett censurerande<br />

filter. 204 Idén om det självcensurerande filtret tas med utgångspunkt<br />

från den roll som offentligheten förutsätts spela. Jag tror emellertid<br />

ändå att effekten här kan bli något av densamma då PR-företagens<br />

krav i praktiken medför att argument som bygger på tveksamma<br />

grunder – trots uppdragsgivarens goda betalningsförmåga – inte<br />

kommer i dagen med hjälp av politiska konsulttjänster. Samtidigt kan<br />

vi också skönja en tendens att uppdragen helst ska vara i linje med<br />

den hållning som gäller hos företaget. För kundens del kan det alltså<br />

ha en viss betydelse att ens ärende helst skall passa även konsultens<br />

ståndpunkter i frågan.<br />

Vilka kundgrupper efterfrågar PR-företagens tjänster?<br />

Diskussionen har hittills kretsat kring PR-byråerna <strong>och</strong> hur de går till<br />

väga. Betydelsefullt är också att få klarhet i vilka typer av kundgrup-<br />

164

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!