Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

NOTER
114 Flera motioner har lagts fram som syftar till förbud eller någon form av kontroll
av lobbyister; 1982/82:1160, 1990/91:K230, 1994/95:K203, 1997/98:K203.
Dessa hänvisar främst till politisk påverkan som sker med hjälp av konsultbyråer.
Ytterligare en motion, 1994/95:K506, behandlar lobbying men det är då
fråga om statliga myndigheters politiska deltagande och krav på att dessa inte
bör bedriva lobbyverksamhet. Riksdagsmotionerna berörs här endast i med
några ord. Se Lund 1999, 30–34, för en översikt av de ståndpunkter som presenteras.
115 Petersson 1989, Marcusson 1996, Vaverka 1995, Fornstedt 1998, Öberg
1997, samt Åkerblom 1998 och 1999.
116 Micheletti 1994, Åkerblom 1998 och 1999, Petterson & Carlberg 1990.
117 Wahlgren 1998, se även Petersson & Carlberg 1990.
118 Lundin 1998, se även Dagens Nyheter 970329, 970330 och 970104.
119 Månström 1984 och Carlberg 1989.
120 Makt och Media nr 1, 1993.
121 Aftonbladet 980106.
122 Dagens Nyheter 970329, 970330 och 970401, se även Lundin 1998.
123 Dagens Nyheter 970401.
124 Svenska Dagbladet 970207.
125 Göteborgsposten 970721.
126 I frågan om förmånsbilar agerade SJ med hjälp av miljörörelsen. Se Lundin
1998.
127 Aftonbladet 980105.
128 Dagens Nyheter 970401.
129 Dagens Nyheter 970401.
130 Aftonbladet 980105.
131 Moderna Tider nr 6, 1998.
132 Aftonbladet 931103.
133 Moderna Tider nr 2, 1998.
134 Dagens Nyheter 970401.
135 I USA är lobbyister förpliktigade att enligt the Federal Regulation of Lobbying
Act lämna in en rapport till ett register. Rapporten skall innehålla namn på
de inblandade, summan som spenderas, aktuella politiska områden och det
beslut som man avser att påverka. Lobbyist är den som spenderar en femtedel av
sin tid på lobbying, minst 154 000 kronor per år på lobbying i egen sak eller åt
annan för motsvarande minst 38 000 kronor i halvåret. Se Dagens Nyheter
980401, Ståhlberg 1988 och Berry 1989.
136 Göteborgsposten 970721.
137 Aftonbladet 980105.
138 Makt och Media nr 1, 1993.
265