Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS efterfrågan från både myndigheter och kommuner bekräftar att krav på professionalisering gäller även för dessa instanser. Tabell 4.12. Har efterfrågan ökat på politiskt anknutna uppdrag de senaste åren? Från: Ja Nej Företag 9 – Organisationer 5 4 Myndigheter/verk 2 7 Kommuner* 2 6 Källa: Enkätfråga 2b (se bilaga). *endast 8 svar på kommunfrågan av 9 enkätsvar. Tendenserna förutspås gälla också för de närmaste åren och ingen av de som svarat på enkäten har iakttagit minskat intresse från någon kundgrupp. Sammantaget betyder detta att efterfrågan på politiskt anknutna uppdrag totalt sett ökat under de senaste åren, att det främst är företag och organisationer som står för ökningen och att detta bedöms gälla även för den närmaste framtiden. 217 Portarna öppnas för lobbyister? I och med avkorporativiseringen har formell påverkan till synes stått tillbaka. Politiskt deltagande bär en mer informell prägel med ökad tyngdpunkt på försök till direktkontakter med beslutsfattare och på genomslag i media där nyhetsvärdet är avgörande. En utveckling med pluralistiska tendenser av organisationer och intressegrupper, en klyfta mellan politik och näringsliv samt ett snabbare politiskt tempo med ökade krav på politiker och tjänstemän är också viktiga hållpunkter i sammanhanget. Den sammanlagda effekten för dem som arbetar för att påverka politiken är att de möter en ökad konkurrens om beslutsfattarnas uppmärksamhet och krav på ett mer professionaliserat politiskt deltagande. Detta må vara en förenklad sammanfattning men den utgör bakgrunden till varför den politiska konsultmarknaden undersöks. Även om syftet med den här undersökningen inte är att belägga orsakerna till den ökade betydelsen av informell påverkan är det av intresse att ytterligare klarlägga vad som har effekt på konsultmarknadens utveckling och därmed kunna säga något om framtiden. Här ges möjligheten att se detta utifrån konsulternas perspektiv. Många av argumenten som framkom under intervjuerna till varför 168
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS informellt politiskt deltagande blir allt viktigare, hänger samman med ett generellt resonemang som säger att gamla politiska strukturer är under förändring och att samhället blivit allt mer komplicerat. Diskussionen om ett ökat politiskt tempo med fler beslut som skall fattas och krav på ökad snabbhet hos utredningsväsendet bidrar till att konsultbranschen expanderar. Politiken har komplicerats med mer svårlösta frågor. I jämförelse med en mer solid och lugn politisk situation ökar behovet av effektiva och kunniga lobbyister. Framtida ärendens opinionskänslighet spelar också roll; ju mer opinionskänslig en fråga är desto större är behovet av kommunikativa insatser. En stor politisk sfär med många aktörer och ett ökat antal starka branschorganisationer bidrar till ett större behov av PR-kunskaper då massinformation och propaganda inte är lika genomslagskraftigt som förr. Istället har individens ställningstagande, direkta väljarkontakter, kontaktnät och långsiktiga relationer fått ökad betydelse. Betydelsen av informellt politiskt deltagande speglas också av den partipolitiska utvecklingen. Den svenska blockpolitiken och partibundenheten ses som ett hinder i lobbysammanhang. En fragmenterad partipolitik däremot – med partiernas svagare förankring och flytande gränser dem emellan – tros istället öka möjligheterna för lobbyister, liksom ”ett parti med stort inflytande men utan åsikter”. Vad gäller förhållandet mellan den politiska situationen och förutsättningarna för ökad efterfrågan på lobbyuppdrag under den närmaste framtiden, påpekas att valutgången 1998 har en viss effekt. En socialdemokratisk regering medför nämligen fler uppdrag för PR-byråerna på grund av att den för en mindre företagsvänlig politik än vad det borgerliga blocket skulle ha gjort. Den kategori av politiska beslut som påverkar företagen påstås också öka och samtidigt finns en uppfattning om att avståndet mellan politiker och företagare växer. Men företagen upptäcker att det är möjligt att påverka om man gör det rätt, exempelvis att agera remissinstans utan att vara tillfrågad. Påverkar gör också perioder då företagen ser sina interna resurser minska. De har då inte råd att hålla sig med en egen informationsenhet utan köper in sådana tjänster vid behov. Internationalisering och Sveriges EU-inträde tycks också bidra till en större PR-marknad. Svenskt deltagande i EU-politiken ses som en potentiell marknad. Flera av PR-byråerna har haft EU-relaterade uppdrag men endast ett fåtal av PR-byråerna har egen representation i Bryssel. Detta är emellertid inget måste för att arbeta med EUanknutna uppdrag eftersom uppdragen likväl kan innebära att hantera den svenska opinionen i EU-frågor eller att informera om sådant 169
Page 1 and 2:
Avkorporativisering och lobbyism -
Page 3 and 4:
Förord Ett av Demokratiutredningen
Page 5 and 6:
Innehåll 1. ATT PÅVERKA DEMOKRATI
Page 7 and 8:
INNEHÅLL 5. MEDBORGARNA, INTRESSEN
Page 9 and 10:
1. Att påverka demokratiska beslut
Page 11 and 12:
1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
2. Den gamla modellen vittrar bort*
Page 23 and 24:
2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
3. Näringsliv, folkrörelser och p
Page 49 and 50:
3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH P
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
4. Politisk påverkan på konsultba
Page 117 and 118: 4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 137 and 138: • Samhälle/opinionsbildare. 4. P
Page 167: 4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 183 and 184: Bilaga: Enkät 4. POLITISK PÅVERKA
Page 187 and 188: 5. Medborgarna, intressena och tran
Page 189 and 190: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 219 and 220:
5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
6. Svensk demokrati på tröskeln t
Page 241 and 242:
6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 243 and 244:
Page 245 and 246:
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Noter 1 PISA-projektet har finansie
Page 259 and 260:
NOTER samförståndskulturen. Andel
Page 261 and 262:
NOTER 57 Jfr Hermansson 1993. 58 Se
Page 263 and 264:
NOTER 87 Se Sundström 1999 i en av
Page 265 and 266:
NOTER 114 Flera motioner har lagts
Page 267 and 268:
166 Rothstein m.fl. 1995, 22. NOTER
Page 269 and 270:
NOTER absolut nödvändiga, vid tre
Page 271 and 272:
NOTER 221 Se Lund 1999, 19-20 och 1
Page 273 and 274:
NOTER 282 Svensk Handel 1993-05-29.
Page 275 and 276:
NOTER från Svenska Vägföreningen
Page 277 and 278:
Referenser Otryckta källor RIKTA K
Page 279 and 280:
Sjöfartsforum Årsredovisning Prog
Page 281 and 282:
Svensk Handel REFERENSER ”Närsj
Page 283 and 284:
REFERENSER Elster, Jon (1994) ”Ma
Page 285 and 286:
REFERENSER Jenkins, Craig J & Kland
Page 287 and 288:
REFERENSER Petersson, Olof, Hermans
Page 289 and 290:
REFERENSER Vaverka, Joakim (1995) S
Page 291 and 292:
Författarpresentationer Alla fyra
Page 293:
Demokratiutredningens forskarvolyme
show all

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?