Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

verksamhet att vinnas för metodismen. Men det fanns även metodistiska anhängare
från tidigare på ön, genom att gotländska sjömän utomlands kommit
i kontakt med rörelsen. 263 I sin rapport till missionssekreterare Durbin skrev
Willerup i januari 1866:
Gothland, Sweden. Brother Cederholm Missionary. This is quite a new Mission,
but from what Brother Cederholm writes in a letter just received from him the Lord
is with them in great power in all their meetings. There is so much to do here that
Br Cederholm very much needs a helper, and it is to this place I wish to send
brother Palm to assist him. 264
Utgående från arkivmaterialet i Köpenhamn står det klart att Visby var den
svenska ort till vilken den första metodistpredikanten fick utnämning genom
Willerups försorg. 265 De första metodistiska klasserna i Sverige grundades i
Visby, likaså den första metodistförsamlingen. 266 Trots detta hävdas i jubi
263
264
265
266
98
Barclay 1957, s 957-961; MLA Köpenhamn, Willerup cb I, s 24 (nr 112); Hurtig,
M 1968, s 20; Wanqvist 1968, s 225. I Chicagotidningen Sändebudet publicerades
i juli 1865 ett brev från Cederholm till Willerup. I brevet berättas om att en klass
med tio medlemmar grundats i Visby. Sändebudet (Amerika) 10.7. 1865, s 2. Den
gotländska sjömannen Jöns Lindelius blev redan år 1849 sänd av den amerikanska
metodistmissionen “för att bringa gotlänningarna Guds ord”. Jarlert 2001, s 167.
MLA Köpenhamn, Willerup cb 1864–67, s 246.
Bilden kompliceras dock av det faktum att det amerikanska missionssällskapet
redan år 1856 gett Johan Peter Larsson i uppdrag att verka i Sverige med placeringsort
i Kalmar. Victor Witting, liksom för övrigt Gunnar Westin, betecknar
Larssons arbete i detta skede som kolportörsverksamhet. Witting betraktar alltså
inte Larsson som någon predikant vid den här tiden. Witting berättar vidare: ”Den
gode brodern, vare sig af öfverdrifven försigtighet eller af andra bevekelsegrunder,
det må vara osagdt, hade knappast låtit förstå att han var metodist och för den skull
vardt föga eller alls intet uträttadt.” År 1856 återvände han till Norge varifrån han
även hade kommit. Han återkom dock till Sverige år 1866. Barclay 1957, s 957-
960; Westin 1958, s 71, 77, 262; Witting 1902, s 517.
Åtminstone ingick Cederholm år 1866 till Kungl Maj:t med en officiell anhållan
om få grunda en församling med egen sakramentsförvaltning, vilket visar att de
metodistiska klasserna i Visby redan då i praktiken fungerade som en församling.
Rye 1875, s 6; Westin 1958, s 77; Witting 1902, s 518. I ett av Svenska Sändebudets
septembernummer år 1924 ingår i en minnesteckning över Herman Rabe även