Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

i St Petersburg var kanske rentav illegal. Vidare förekom det som ovan
nämnts i August Eks fall att samma predikant hade ansvar för bägge församlingarna.
Församlingarna utgjorde tillsammans en utnämning. Men det kan
även ha varit så att man från de missionsansvarigas sida hade behov att för
missionssällskapet i New York dölja det faktum att verksamheten i St
Petersburg inte var så framgångsrik. Det ringa antalet medlemmar i den ryska
metropolen gömdes undan i den betydligt finare medlemsstatistiken för
Viborg.
Det verkar även vara lite oklart beträffande metodistförsamlingens i Tammerfors
grundläggningsår. Sporadiska predikobesök i staden hade gjorts sedan
mitten av 1880-talet av bl a Gustaf Wagnsson och B A Carlson. Tammerfors
förekommer första gången i utnämningslistan från året 1893–1894. En lokalpredikant
vid namn Anders Blomqvist hade fått ansvar för verksamheten på
orten vid missionens årsmöte år 1893. Men i verksamhetsrapporten från år
1894, skriven av presiderande äldste N J Rosén, figurerar inte alls namnet
Blomqvist längre. I stället nämns att Erland Björnberg, N J Rosén och lokalpredikanten
Fagerlund från Viborg gjort predikobesök på orten. Från år 1897
finns en första uppgift om medlemsantalet för Tammerforsförsamlingen. Det
skall då ha handlat om fyra personer. Men när Jonas Wilhelm Häggman samma
år återvände från studier i Amerika och blev stationerad i Tammerfors
började det hända saker på den metodistiska verksamhetsfronten i staden. 644
På hösten 1891 inledde man i Helingfors metodistförsamling en mer organiserad
verksamhet på finska och anställde Edvard Kukkasela från Björneborg
som lokalpredikant för detta arbete. Av ekonomiska orsaker blev det en paus
i denna verksamhet under år 1892, men den återupptogs på hösten 1893. Kukkasela
verkade bara i några månaders tid och dog följande år. 645 Hans efter-
644
645
218
Hurtig, K 1923, s 72-73.
Hurtig, K & Hurtig, M 1934, s 44-45. Närmare uppgifter om Edvard Kukkasela
saknas.