Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

en personresurser och möjligheter till någon mer omfattande missionsverksamhet
inriktad på den ryska befolkningen.
Den slutsats jag drar av Carlsons senfärdighet att på allvar satsa på verksamhet
i St Petersburg är att han inte var så entusiastisk för det ryska missionsprojektet.
Han tvingades småningom till att agera pga det stora amerikanska intresset
för saken. Biskop Fowler ville ha med de skandinaviska metodisterna
som bundsförvanter i missionsprojektet i Ryssland. Medan de rikssvenska
predikanterna med sin presiderande äldste i spetsen såg Finland och dess
befolkning som sitt primära missionsobjekt. Förutom de rent språkliga och
kulturella problem som mötte den rikssvenska predikant som eventuellt skulle
försöka verka i St Petersburg, måste man även räkna med att de rikssvenska
metodistpredikanterna kan ha haft en stor politisk motvilja mot Ryssland. De
amerikanska planerna var inte helt enkla att förverkliga emot en sådan bakgrund.
År 1892 var det dags för den finländska metodismen att ta ett steg i riktning
mot ökad självständighet i förhållande till den rikssvenska metodismen. Det
namn, Finlands och St Petersburgs mission, som missionen fick skvallrar ytterligare
om den amerikanska beslutsamheten att använda Finland som ett
brohuvud för missionsverksamhet i Ryssland. Anmärkningsvärt är att det
tryckta protokollet från årskonferensen i Göteborg bara talar om ”Finlands
bildande till egen mission”, St Petersburg figurerade inte alls i sammanhanget.
Signifikativt är att det är i den amerikanska rapporteringen som man hittar det
officiella namnet. 612
612
206
on Western Europe 20.1. 1890.
Annual Report MS of the MEC 1892, s 161; Årskonferensprotokoll MEK i Sverige
1892, s 12-13.