Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

arbetsår i Gamlakarleby fick Hidén en ändamålsenlig förflyttning till det tvåspråkiga
församlingsarbetet i Björneborg år 1891. 525
Även på andra orter blev det avlösning inom den rikssvenska predikantkåren
i Finland. Vid årskonferensen i Visby 31.7-4.8. 1889 fick Peter Jeppson förflyttning
från Ekenäs till Vasa, där han kom att verka i två års tid fram till
1891. Pga svag hälsa blev han tjänstledig och flyttade tillbaka till Sverige. 526
Anders Grönblad 527 efterträdde Jeppson först i Ekenäs år 1889 och sedan igen
i Vasa år 1891. Under Grönblads tid i Ekenäs växte församlingens hela medlemsantal
till över 100 personer och behovet av en egen kyrkolokal blev alltmer
påträngande. Grönblad kom därför att ägna en hel del av sin kraft åt kyrkbygget
i Ekenäs, vilket blev klart år 1891. 528
Vid årskonferensen i Göteborg 11-16 juli 1888 fick Herman Rabe 529 utnämning
till Helsingfors. Han skulle bistå B A Carlson i det omfattande arbetet i
Finlands huvudstad. Carlsons arbetsuppgifter, att dels handha den växande
Helsingforsförsamlingen och dels leda missionsarbetet i hela Finland med förgreningar
in i Ryssland, hade vuxit till den grad att de var svårskötta för en
525
526
527
528
529
Ekholm, H 1971, s 23-24; Ekholm, T 1933, s 84-85.
Ekholm, H 1971, s 18; Ekholm, H 1981, s 5-6; Ekholm, H 1986, s 6.
Anders Grönblad var född 1865 i Dannemora, Uppland. Genom söndagsskolverksamhet
kom han i kontakt med metodismen. Som adertonåring började han predika,
och vägen gick vidare till predikantskolan. Sin första utnämning fick han till Stenhamra
1886. Ekholm, H 1971, s 29; Svenska folkrörelser 1937, s 515; Wanqvist
1968, s 94; Årsbok Sverige 1959, s 157-159.
Ekholm, H 1971, s 29; Ekholm, H 1981, s 6; Ekholm, H 1986, s 6.
Herman Rabe var född 1863 i Visby. Hans far, färgaren Carl Rabe, tillhörde de
första metodisterna på Gotland. Herman Rabe växte alltså upp i en metodistisk
hemmiljö. Sin första utnämning fick han 1886 vid 23 års ålder till metodistförsamlingen
i Nässjö, där han verkade i två år. Efter tolv år i Finland återvände han år
1900 till Sverige, där han verkade i bl a Munksfors, Göteborg och Gävle. Han dog
i Linköping år 1924. Ekholm, H 1971, s 27; NB nr 20 1924, s 157; Hurtig, K &
Hurtig, M 1934, s 37; Svenska folkrörelser 1937, s 893; SVS nr 39 1924, s 39.
183