Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

grundas i USA. Clemens Niemi berättar i sin Americanization of the Finnish
People in Houghton County, Michigan, (1921) om en finsk metodistförsamling
med 187 medlemmar år 1917 i ett område, där olika lutherska
emigrantkyrkor för övrigt var helt dominerande. 847
6.1.6 Sammanfattande diskussion
Kännetecknande för perioden 1903–1911 var att den finländska metodismen
utvecklades som en egen missionskonferens. Beslutet att kapa de organisatoriska
banden med Sveriges årskonferens var smärtsamt i synnerhet för de
rikssvenska predikanter som arbetade i Finland. I brytningsskedet övervägde
de allvarligt att lämna Finland, men den amerikanske biskopen fick dem att
stanna kvar. Bakgrunden till denna process vara att Finland fått unga, infödda
metodistpredikanter vilka började göra sina röster hörda inom predikantkåren.
Den finländska metodismen började bli inhemsk till sin karaktär. B A Carlson,
som verkat som den finländska metodismens första presiderande äldste,
hade återkommit till arbetet i Finland år 1902 och bevittnade därmed det
tillfälle, när den finländska metodismen organiserades som en separat missionskonferens
år 1903. Följande år återvände han till Sverige.
Trots den rikssvenska tveksamheten inför bildandet av den finländska missionskonferensen
fortsatte man ändå under hela perioden 1903–1911 att sända
metodistpredikanter till Finland. Åtta nya predikanter från den svenska metodistkyrkan
kom till Finland under denna period, nämligen John Adelbert, Karl
Fredrik Andersson, Karl Hurtig, Walter Hülphers, Fritz Larson, Carl
Lindström, Johan Melin och Frithiof Åhlén. Sedan tidigare fanns Hjalmar
847
pes. Huruvida dessa hade någon kontakt med metodismen redan i Finland förblir
oklart. Myhrman 1972, s 465.
Niemi 1921, s 24-25.
281