Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

Det är möjligt att Carlson något överdriver framgången i verksamheten. Antalet
omvända behöver inte nödvändigtvis ha varit så stort. En del av de personer
som av Carlson beskrevs som nyomvända hade med stor sannolikhet i
ett tidigare skede haft att göra med andra former av kristet församlingsliv eller
kanske till och med olika väckelserörelser. Men statistiken över medlemsökningen
i församlingen talar ändå ett tydligt språk. Den vid denna tid ungefär
fjorton månader gamla metodistförsamlingen i Helsingfors fick ett betydande
tillskott av nya medlemmar i början av år 1886. Detta positiva utvecklingsförlopp
inom den metodistiska röreslen var inte någon källa till glädje inom
andra andliga rörelser i staden. Inom den år 1880 grundade friförsamlingen
upplevde man år 1886 som ett särskilt prövosamt och tungt år. Åtskilliga av
friförsamlingens medlemmar övergick nämligen under detta år antingen till
baptisterna, vilka hade bildat att en egen församling i Helsingfors i april år
1885, eller till metodisterna. Friförsamlingens medlemsantal minskade med
en fjärdedel. 456 Tydligt är att åtminstone några av de nya medlemmar som
Carlson vann för sin församling kom från friförsamlingen.
Om relationen till de frikyrkliga var ansträngd, så verkar det däremot som om
B A Carlson i ett tidigt skede skulle ha kommit på god fot med det lutherska
prästerskapet. Carlson rapporterade år 1886 följande beträffande läget i huvudstaden:
Något öppet motstånd hafva vi icke rönt. Myndigheterna och presterskapet hafva
hittills visat oss sin välvilja, med undantag af en och annan predikan af de senare
mot den s.k. ”villfarelsen”. Många af presterskapet bevista likväl ofta våra gudstjenster
och bemöta oss på det mest vänliga sätt. 457
Synbarligen hade B A Carlson en helt annan personlighet och ett betydligt
mer vinnande sätt än lokalpredikanten K J Lindborg, som nästan vart han än
kom alltid hamnade i gräl med det lutherska prästerskapet. Två år senare, i
456
457
kvkfprot 20.10. 1885.
Edén 1930, s 107-109, 354; Lindahl 1943, s 47.
Årskonferensprotokoll MEK i Sverige 1886, s 37.
165