Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

fälle hände det till och med att en kvinna på hemväg från ett metodistiskt möte
blev slagen och knuffad i vägdiket. Namninsamlingar gjordes mot den farlige
predikanten och kyrkorådsförbud följde. Lindborg vände sig dock själv till
domkapitlet, vars utslag blev att man inte ville blanda sig i lärostriderna i
Björneborg. Med domkapitlets utslag i handen uppsökte Lindborg kyrkoherde
K E Stenbäck. Efter en häftig diskussion, varvid Lindborg hotat gå till världspressen
ifall man skulle fortsätta att försöka hindra hans verksamhet, blev det
enligt Lindborgs egen berättelse betydligt lugnare förhållanden. 519
Jarmo Mäki-Mikola anger att Björneborg var ett av den evangeliska rörelsens
starkaste fästen i Finland under 1880-talet. 520 Lauri Koskenniemi har ingående
studerat denna lutherska väckelserörelses kolportörsverksamhet och utbredning
under de sista tre årtiondena av 1800-talet. I sin Suomen Evankelinen
liike 1870–1895 presenterar han bl a rörelsens medlemsstatistik. Relativt livlig
kolportörsverksamhet förekom från Evangeliiföreningens sida i Björneborgstrakten.
Kolportören J G Wahlström bodde själv i Björneborg. 521 I sin
slutgiltiga analys av den evangeliska rörelsens aktivitet på olika orter i landet
under tidsperioden 1875–1895 ger Koskenniemi ett högt poängtal för Björneborg,
delad tredjeplats tillsammans med Viborg efter ledande Helsingfors och
Åbo. 522 Det faktum att den evangeliska rörelsen hade ett relativt starkt fotfäste
i Björneborg kan anses utgöra en delförklaring till å ena sidan varför metodismen
vann insteg i staden, och å andra sidan till varför motståndet blev
starkt. Skillnaden mellan de bägge rörelserna var så pass liten, att de kunde
tänkas attrahera samma potentiella anhängarskara, medan den skillnad som
fanns var tillräcklig för att skapa åtskillig polemik. Den lutherska kritiken mot
519
520
521
522
Lindborg 1910, s 45-48; Mäki-Mikola 1983, s 48-52, 55.
Mäki-Mikola 1983, s 60.
Koskenniemi 1967, s 151-154.
Koskenniemis poängtal är ett slags jämförelsetal, vilka han räknat fram på basen
av på olika föreningsaktiviteter såsom medlemsantal, donationer, litteraturspridning,
kolportörsverksamhet osv. Koskenniemi 1967, s 278-281.
181