Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

Metodistförsamlingen i Lovisa hade grundats strax före sekelskiftet, år 1899.
Det metodistiska församlingsarbetet på denna ort var ändå fortfarande i ett
begynnelsestadium när en riksvensk nybörjare på predikantbanan fick utnämning
dit år 1902. Adolf Klingberg var nyutexaminerad från predikantskolan
i Uppsala och stod inför en inte alltför enkel uppgift i detta pionjärarbete. 823
I Nya Budbärarens januarinummer år 1903 rapporterade han i varje fall att
det ofta var fullsatt hus vid predikotillfällena i den lilla samlingslokalen i
Lovisa. Han berättade även om en nystartad verksamhet:
Söndagsskolan, som på uppmaning af presid. äldste blifvit organiserad, består af 48
matrikelförda elever, 4 lärarinnor samt undert. som föreståndare. Denna, den kanske
viktigaste grenen af vårt arbete, ligger oss alla varmt om hjärtat. 824
Tidsperioden 1903–1911 innebar en stark ökning av antalet församlingar
inom den finländska metodistmissionen. Förutom de två nya svenskspråkiga
församlingarna i Borgå och Jakobstad grundades hela åtta finskspråkiga metodistförsamlingar.
Bakgrunden till flera av dessa finskspråkiga församlingar
fanns i svenskspråkiga metodistförsamlingar. Den svenska Åboförsamlingen
fick betydelse för bildandet av både St Michels metodistförsamling år 1906
och den finska Åboförsamlingen 1907. 825 När metodistförsamlingen i Uleåborg
äntligen organiserades officiellt år 1907 hade verksamheten en gammal
bakgrund i utflyttning från Gamlakarlebyförsamlingen. 826 I Villmanstrand och
Björkö, eller på finska Koivisto dvs nuvarande Primorsk, grundades metodistförsamlingar
år 1909. Till dessa två orter kom metodismen genom spridnings-
823
824
825
826
Knut Adolf Wilhelm Klingberg var född i Stockholm år 1880. Han hade kommit
i kontakt med metodismen genom verksamheten i Trefaldighetskyrkans metodistförsamling.
I Finland kom han att verka även i Åbo, Kristinestad och Hangö men
den längsta verksamhetsperioden arbetade han i Lovisa. År 1920 återvände han till
Sverige, där han verkade i bl a Stockholm, Växjö, Kalmar och Lund. Han dog i
Höganäs år 1955. Ekholm, H 1971, s 59-60; Wanqvist 1968, s 104; Årsbok Sverige
1956, s 144-145.
NB nr 1 1903, s 14.
Lehtonen 1972, s 40-43, 47-49.
Carlson 1921, s 122, 123; Lehtonen 1972, 43-47.
275