01.02.2013 Views

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

av Förening <strong>för</strong> religionsfrihet och tolerans i Finland. Uppropet var formulerat<br />

som ett inbjudningsbrev och <strong>för</strong>klarade syftemålet med den tilltänkta <strong>för</strong>eningen.<br />

I uppropet betonades det att all religion är en samvetsfråga och hjärtesak,<br />

och att själva andan i den kristna tron är just frihet. Man efterlyste<br />

omedelbara praktiska åtgärder, såsom stiftandet av en frisinnad dissenterlag<br />

och avskaffandet av dop-, nattvards- och edstvånget. 589 Upproret hade samlat<br />

51 namnundertecknare och bland dessa återfanns metodistpredikanterna B A<br />

Carlson och Peter Jeppson. Däremot hade inga framträdande baptister eller<br />

frikyrkliga sällat sig till skaran av undertecknare. 590 Det som hände omedelbart<br />

efter uppropets publicering var att Carlson och Jeppson fick utstå kritik<br />

från ledande frikyrkligt håll <strong>för</strong> sitt tilltag. 591 Detta gjorde att metodistpredikanterna<br />

såg sig tvingade till att i efterskott ta avstånd ifrån uppropet. I<br />

egenskap av utlänningar hade de enligt egen utsago inte <strong>för</strong>stått att de i samband<br />

med uppropet hamnat bland fiender i stället <strong>för</strong> bland vänner. I en skrivelse<br />

till det frikyrkliga organet Tro och lif avsade de sig allt vidare samröre<br />

med ”fritänkargruppen”. 592<br />

Incidenten kring uppropet <strong>för</strong> grundandet av en religionsfrihets<strong>för</strong>ening är intressant<br />

och belysande. Den visar <strong>för</strong>st och främst hur de ifrågavarande metodistpredikanterna<br />

agerade utgående från sin fasta övertygelse, i linje med den<br />

internationella metodistiska rörelsens hållning, och att de samtidigt inte var<br />

helt in<strong>för</strong>stådda med den lokala situationen. Men händelsen är även slående<br />

beträffande reaktionen från den frikyrkliga rörelsens sida. Från frikyrkligt håll<br />

589<br />

590<br />

591<br />

592<br />

200<br />

I uppropet hävdades det vidare att religionstvång <strong>för</strong>kväver det religösa livet och<br />

framkallar likgiltighet och <strong>för</strong>ställning samt att statskyrkosystemet inte enbart<br />

<strong>för</strong>orsakar sådant religionstvång utan även skapar bitterhet och otillfredsställdhet.<br />

Juva 1960, s 161.<br />

Juva 1960, s 161-162.<br />

F W Lönnbeck kritiserade i Tro och lif nr 5, 1.3. 1887, rätt skarpt det faktum att<br />

metodistpredikanterna undertecknat ett upprop dikterat av fritänkare. Detta<br />

nummer av tidskriften Tro och lif står inte längre att uppbringa vid arkiv i Finland,<br />

men det finns citerat hos Mikko Juva. Juva 1960, s 165.<br />

Juva 1960, s 165-166; Tro och lif nr 6, 1887, s .

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!