Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

esor. 305 De första österbottniska friförsamlingarna grundades en bit in på
1880-talet. 306
Vid ingången av 1880-talet var det andliga livet i Finland alltså redan präglat
av en mångfald av olika andliga väckelserörelser. De flesta av dessa rörelser
var starkt förbundna med den evangelisk-lutherska kyrkan och förhöll sig
trogna till den lutherska bekännelsen. Denna trohet mot lutherdomen hade
emellertid sedan slutet av 1850-talet blivit ifrågasatt av baptismen. Flera baptistförsamlingar
hade grundats i norra svenska Österbotten under början av
1870-talet. I slutet av detta årtionde hade ytterligare en väckelseriktning med
starka band till rikssvenskt fromhetsliv, nämligen den frikyrkliga rörelsen,
börjat få fotfäste i Finland. Denna rörelse var dock ännu bara i startgroparna
när det gällde verksamheten. Växelverkan med denna väckelseriktning skulle
komma att bli av avgörande betydelse för metodismens spridning i Finland.
Men metodismen kom även i beröring med flera av de lutherska väckelserörelserna.
305
306
Ekholm, T 1937, s 5-23; Forsberg 1952, s 53-55, 72-97; Forsberg 1955, s 25-36;
Juva 1960, s 67; Newman 1948, s 8-10, 23-67; Wejryd, H 1984, s 61-62. Redan
år 1877 hade Alba Hellman grundat Hoppets här, en första ansats till en nykterhetsförening
i Vasa. Denna förblev dock bara en matrikel med några få namn antecknade
i ett skrivhäfte. Först följande år kom en egentlig föreningsverksamhet i
gång i Vasa. Ekholm, T 1937, s 9-17; Forsberg 1952, s 85-88.
Till de äldsta österbottniska friförsamlingarna hör församlingarna i Närpes grundad
år 1881 och Vasa 1883. Lindahl 1939, s 77-89, 123-132; Lindfors 1983, s 28-34;
Wejryd, H 1984, s 44-55. I detta skeende var redan Karl Johan Lindborg, den
första rikssvenska metodistpredikanten verksam i Finland, involverad. Mer om
detta längre fram i detta arbete.
115