01.02.2013 Views

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

detta i så fall hjälpa oss se var<strong>för</strong> resultatet av predikanternas verksamhet kom<br />

att gestalta sig på det sätt som det gjorde. Problematiken kring uppkomsten<br />

av religiösa och sociala rörelser är något som Inger Furseth diskuterar i den<br />

tidigare nämnda avhandlingen om de fem olika sociala och religiösa<br />

rörelserna i Norges historia.<br />

Det finns många olika sociologiska teorier kring frågan om var<strong>för</strong> en social<br />

eller religiös rörelse uppkommer. En äldre <strong>för</strong>klaringsmodell, vilken även<br />

blivit hårt kritiserad, är den så kallade deprivationsteorin. Enligt denna teori<br />

skulle individer som söker sig till olika rörelser uppleva deprivation, en<br />

bristsituation, av något slag. På grund av upplevda problem och svårigheter<br />

i livet skulle dessa individer söka efter kompensation i någon form. Kritiker<br />

menar att det finns lite empiriskt stöd <strong>för</strong> denna <strong>för</strong>klaringsmodell. Vidare har<br />

man visat på teoretiska oklarheter. Vad är deprivation egentligen, något<br />

objektivt mätbart som avsaknad av materiella tillgångar eller en mer<br />

subjektivt känslomässigt upplevd brist? 23<br />

Inger Furseth använder sig <strong>för</strong> sitt studium av de fem norska rörelserna av en<br />

kombination av två andra sociologiska <strong>för</strong>klaringsmodeller, nämligen<br />

resursmobiliseringsteori och politisk processteori. Resursmobiliseringsteorin<br />

vilar på antagandet att kollektiv handling är en rationell reaktion på samhälls<strong>för</strong>hållandena.<br />

Inom denna teori fokuseras intresset på hur individerna mobiliseras<br />

och organiseras <strong>för</strong> kollektiv handling. Mobiliseringen handlar här om<br />

hur missnöjda grupper ”samlar och investerar resurser” <strong>för</strong> att uppnå gemensamma<br />

syften. De resurser det kan handla om kan vara materiella tillgångar<br />

som arbete, inkomster och sparkapital eller icke-materiella tillgångar som<br />

moralisk övertygelse, färdigheter, <strong>för</strong>troende eller vänskap. I diskussionen<br />

kring mobiliseringsteorin har framkastats den kritiken att teorins <strong>för</strong>espråkare<br />

haft en tendens att se egennyttan som den motiverande drivkraften till hand-<br />

23<br />

Furseth 2002, s 28-29; Furseth 2003, s 51-52.<br />

19

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!