Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

Från och med den senare delen av 1880-talet var utsändandet av rikssvenska
metodistpredikanter till Finland som en del av den svenska metodistkyrkans
ordinarie missionsarbete definitivt satt i system. Detta skall jämföras med
förhållandena i början av 1880-talet då K J Lindborg vid flera årskonferenser
förgäves hade försökt få över predikanter till Finland. Skillnaden var den att
B A Carlson i egenskap av presiderande äldste för Finlandsdistriktet och
stationerad i Helsingfors med en helt annan auktoritet kunde kalla över predikanter
allt efter behoven och det med kort varsel.
5.1.5 Det tryckta ordet i metodismens tjänst
I metodistmissionen var predikanterna den huvudsakliga resursen som man
förlitade sig på för rörelsens expansiva arbete. Men under 1800-talets gång
började man även i allt större utsträckning ty sig till olika hjälpmedel i missionsarbetet.
Inom den internationella metodismen hade man sedan början av
1800-talet med framgång använt sig av det tryckta ordet för spridandet av rörelsens
budskap. I Amerika hade den metodistiska publikations- och förlagsverksamheten
vuxit fram på ett enastående sätt. Av särskild betydelse inom
detta arbete var den insats som gjordes av Nathan Bangs 541 . År 1820 fick
Bangs i uppdrag att fungera som förvaltare för the Methodist Book Concern,
som då var ett kämpande, närmast bankrutt, förlag utan egna fastigheter. Fyrtio
år senare, nämligen år 1860, hade den metodistiska bokkoncernen utvecklats
och expanderat i sådan utsträckning att den då var världens största förlag.
Bangs förnyade den månatliga tidskriften Methodist Magazine. Vidare intro-
541
186
För personuppgifter rörande Nathan Bangs, se avsnittet 2.3.1 Metodismen och det
amerikanska samhället.