Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

tat i St Petersburg, vilket vi sett i avsnitt 6.1.2, blev stationerad i Joensuu.
Tillsammans med ett par andra finska metodistpredikanter började han hålla
möten i staden. En andlig rörelse blev följden och det i sin tur ledde till att
man i december år 1920 grundade en lokal metodistförsamling. 924
Det finns inga uppgifter om att man någonsin skulle ha lyckats bedriva någon
missionsverksamhet från Joensuu över gränsen in i Ryssland under 1920talet.
925 Men ytterligare en finsk metodistförsamling blev resultatet av detta
amerikanskinspirerade missionsföretag. Cirkeln kunde därmed sägas vara
sluten. Från första början, när Gustaf Bärnlund besökte den svenska årskonferensen
på 1860-talet och fick höra den amerikanske biskopen tala om ”Guds
finger som pekade mot Ryssland”, och fram till 1920-talet då Hjalmar Salmi
placerades i Joensuu, försökte man från amerikansk sida använda Finland som
plattform för metodistmission i Ryssland. Dessa försök lyckades aldrig
särskilt väl, men resultatet blev att en rad metodistförsamlingar uppstod i Finland.
6.2.7 Snabb medlemsökning inför delningen på språklig grund
Som vi har sett grundades det flera metodistförsamlingar alldeles i början av
1920-talet, under åren nästan genast efter inbördeskriget. Metodistkyrkan
växte procentuellt sett starkt vid denna tid.
924
925
Lehtonen 1972, s 61-62.
Visserligen gjorde Hjalmar Salmi och andra metodistpredikanter flera besök i St
Petersburg under början av 1920-talet. Dessa resor som ägde rum i anslutning till
nödhjälpssändningar från de amerikanska metodisterna till de hungrade i St Petersburgsregionen
var godkända av de ryska myndigheterna. Men jag har inte funnit
att någon som helst missionsverksamhet skulle ha ägt rum över gränsen från centret
i Joensuu. RS nr 4 1922, s 26-33; RS nr 23-24 1922, s 192-194.
307