01.02.2013 Views

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

metodistpredikanten Peter Jeppson anlände till Ekenäs år 1886 gick en stor<br />

del av den frikyrkliga gruppen in i den metodist<strong>för</strong>samling han grundade samma<br />

år. I Björneborg fanns en grupp frikyrkliga som av ekonomiska orsaker<br />

vände sig till metodistmissionens ledning och bad om att få predikant. De frikyrkliga<br />

björneborgarna hade hört att metodistpredikanter inte behövde underhållas<br />

med finländska medel, då de fick betalt från Amerika. Detta utgjorde<br />

bakgrunden till grundandet av metodist<strong>för</strong>samlingen i Björneborg år 1888.<br />

I Viborg lämnade en grupp troende ledda av lekmannapredikanten H E Fagerlund<br />

den frikyrkliga rörelsen <strong>för</strong> att ansluta sig till metodismen år 1892. Grundandet<br />

av metodist<strong>för</strong>samlingen i Tammerfors år 1895 hade <strong>för</strong>egåtts av ett<br />

samarbete med den frikyrkliga kretsen i staden. Även i Närpes verkade K J<br />

Lindborg i början av 1880-talet i kresten av frikyrkligt väckta, men där stannade<br />

<strong>för</strong>samlingsgruppen kvar inom den frikyrkliga rörelsen. I Björkö på<br />

Karelska näset övertog metodisterna i början av 1910-talet allianshuset och<br />

gjorde det till sin <strong>för</strong>samlingskyrka. Ännu i början av 1920-talet grundades<br />

metodist<strong>för</strong>samlingen i Dalsbruk i ett sammanhang som tidigare varit präglat<br />

av frikyrklig verksamhet.<br />

Orsaken till var<strong>för</strong> det var relativt lätt <strong>för</strong> metodistpredikanterna att vinna efterföljare<br />

inom de frikyrkligas led var flera. Teologiskt sett stod metodismen<br />

och den från England och Sverige inspirerade frikyrkligheten på många sätt<br />

nära varandra. Den frikyrkliga rörelsen var ännu ung i Finland i början av<br />

1880-talet. Den var löst organiserad och sökte alltjämt sina former. En del frikyrkliga<br />

ville verka som en inremissionsrörelse inom den lutherska kyrkan.<br />

Vissa grupperingar inom rörelsen stod däremot <strong>för</strong> ett fri<strong>för</strong>samlingsideal och<br />

ville lämna den etablerade kyrkan. På en del orter, som t ex i Ekenäs, hade<br />

man inte ännu hunnit ta detta steg. Den metodistiska rörelsen bröt där<strong>för</strong> in<br />

vid en gynnsam tidpunkt med sin klara modell och ett färdigt utvecklat system<br />

<strong>för</strong> hur fri<strong>för</strong>samlingar skulle grundas.<br />

Det kan alltså konstateras att metodismen växte fram utgående från ett klart<br />

mönster. Under perioden 1880–1895 etablerades metodist<strong>för</strong>samlingar på ort<br />

efter ort i Finland där tidigare väckelser banat väg. I Kristinestad där den från<br />

316

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!