01.02.2013 Views

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

6.2.8 Sammanfattande diskussion<br />

Den finländska metodistmissionen uppnådde i början av 1910-talet ställning<br />

som ett självbestämmande kyrkosamfund inom ramen <strong>för</strong> den amerikanska<br />

Metodist-Episkopalkyrkans struktur. Vid missionskonferensen i Vasa år 1911<br />

fattades nämligen beslut om att Finlands missionskonferens skulle omorganiseras<br />

till en årskonferens. Generalkonferensen i Baltimore år 1908 hade på<br />

<strong>för</strong>hand sanktionerat denna utveckling. Detta innebar i alla fall inte någon <strong>för</strong>ändring<br />

beträffande de rikssvenska predikanternas villighet att arbeta inom<br />

den finländska metodismen. Under hela tidsperioden 1911–1923 fortsatte<br />

rikssvenska metodistpredikanter att verka i Finland. Hela elva nya predikanter<br />

anlände från Sverige under denna period, Arvid Björklund, Harry Hermansson,<br />

Sixten Hult, Nils Hulth, K G Karlsson, Ludvig Larsson, Gottfrid Lindström,<br />

Bernhard Nylundh, Ragnar Sandahl och Karl August Wik. Medan predikanterna<br />

Hjalmar Bergqvist, Karl Hurtig, Walter Hülphers, Fritz Larson<br />

och Nils Johan Rosén, vilka anlänt tidigare, fortsatte att arbeta i Finland hela<br />

denna tidsperiod. Carl Lindström, som anlänt till Finland år 1903, återvände<br />

till Sverige år 1916.<br />

Under de svåra krigstiderna på och omedelbart efter 1910-talet engagerade<br />

sig de rikssvenska metodistpredikanterna <strong>för</strong> den sociala nöden i Finland,<br />

matbespisning samt barnträdgårds- och sommarkoloniverksamhet anordnades.<br />

Predikanterna tog även initiativ till grundandet av sociala inrättningar som<br />

barnhemmen i Grankulla och ålderdomshemmet i Åbo. Efter kriget hade den<br />

metodistiska rörelsen i Finland en <strong>för</strong>hållandevis stark tillväxtperiod. I början<br />

av 1920-talet ökade kyrkosamfundets medlemsantal kraftigt. Från att ha varit<br />

nästan helt koncentrerad till städerna gjorde man nu en <strong>för</strong>siktig inbrytning på<br />

den finländska landsbygden genom grundandet av några metodist<strong>för</strong>samlingar<br />

på landsbygden. De rikssvenska predikanterna var bara i en mindre<br />

utsträckning delaktiga i denna utveckling, men de hade tagit initiativ till<br />

grundandet av ett inremissionssälskap <strong>för</strong> evangelisationsarbete på den fin-<br />

310

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!