Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

ännu grundats för Finlands del, tillhörde predikanterna alltfort den rikssvenska
årskonferensen. Enkelt uttryckt kan man säga att det nya arrangemanget
innebar att själva verksamheten i Finland blev självständig, men inte
predikanterna. Dessa var fortfarande underställda den svenska årskonferensen.
Vilka nya rikssvenska predikanter kom över till Finland under 1890-talet?
Hur fortsatte den metodistiska rörelsen att expandera i Finland under detta årtionde?
Vilka var de nya orter där metodismen etablerade verksamhet? Skulle
metodismen i Finland för all framtid vara beroende av svenska predikanter eller
tänkte man sig att verksamheten borde bli ”nationaliserad”? Dessa är några
av de frågeställningar jag kommer att behandla inom de följande avsnitten av
denna avhandling.
5.2.1 Nya ledare för missionsarbetet i Finland
Årskonferensen i Göteborg 18-23 augusti 1892 hade fattat beslut om grundandet
av en egen mission för Finlands del. Själva organiseringen av missionen
ägde rum ett par dagar senare i Stockholm. 626 Johannes Roth 627 blev den
nystrukturerade metodistmissionens i Finland första ledare. Han övertog även
redaktörskapet för Nya Budbäraren efter B A Carlson, som pga familjeskäl
626
627
Elfving 1984, s 19; SVS nr 34 1892, s 270.
Johannes Roth föddes i Alguststorp nära Alingsås år 1850. Redan som barn hade
han kommit i kontakt med andlig verksamhet. I tjugoårsåldern genomgick han en
omvändelseupplevelse, och redan ett år senare blev han lokalpredikant i sin hemförsamling.
Sin första utnämning fick han till Gävle år 1872. Sedan följde bl a
Mönsterås, Västervik, Eskilstuna, Karlskrona och en tid som presiderande äldste
på Gotland. När han återvände till Sverige 1893 blev det åter utnämning till Eskilstuna
och sedan vidare till Luleå och Boden. Han dog i Bergeforsen år 1909. Ekholm,
H 1971, s 33-34; Wanqvist 1968, s 118; Årsbok Sverige 1910, s 100-102.
213