Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

församlingen. Det är Rafaël Hertzberg som i sin Helsingforsskildring Helsingfors
för trehundra år sedan och i våra dagar även berättar om den metodistiska
gudstjänsten:
När man besöker en gudstjenst här, finner man alla platser fullbesatta, så att en del
åhörare fått taga sin tillflykt till angränsande rum. Det är till öfvervägande del qvinnor
man ser, mest ur de bildade klasserna. Äfven de som ej äro klädda i hatt, hafva
detta solida utseende, som utmärker ett högre trappsteg på den sociala och ekonomiska
rangskalan, än hvad vi funno förhållandet bland Laestadianerna. 436
Även Carlson själv omnämner att en del högreståndspersoner hittade vägen
till den metodistiska mötesverksamheten. Han berättar att till och med den
”ryska ministern” 437 hade besökt någon gudstjänst, och den 18 januari 1885
hade dennes syster Aurora Karamzin 438 befunnit sig bland gudstjänstbesökarna.
Aurora Karamzin hade skänkt ett bidrag till införskaffande av orgel till
möteslokalen. En engelska vid namn Francis L Parker hade anslutit sig till
församlingen, grundat en sångkör och hon skötte också om musiken i guds-
436
437
438
156
Hertzberg 1888, s 178.
Den ”ryska ministern” var den förre ministerstatssekreteraren friherre Emile Stjernvall-Walleen.
Han hade avgått från sin post i samband med Alexander III:s trontillträde.
Klinge 1996, s 211, 289.
Aurora Charlotta Stjernvall föddes i Björneborg år 1808. Efter att hennes far, som
var landshövding i Viborg, hade dött, växte hon upp hos sin moster Minette von
Willebrand i St Petersburg. Efter att hennes första man Paul Demidov hade dött
gifte hon år 1846 om sig med Andrej Karamzin. Aurora Karamzin kom att göra en
betydande social insats genom sin omfattande välgörenhetsverksamhet. Hon grundade
den första barnträdgården i Helsingfors år 1861, vidare ett barnhem och år
1867 diakonissanstalten. På 1870-talet mottog Aurora Karamzin starka intryck av
den engelska lorden Radstocks förkunnelse i St Petersburg och Helsingfors. I hennes
närmaste umgängeskrets fanns därefter många som tillhörde den frikyrkliga
rörelsen. Även Frälsningsarméns i Finland grundare Hedvig von Haartman tillhörde
denna krets. Aurora Karamzin dog år 1902. Hurskainen 2002, s 19-22, 46-
56, 73-95, 127-142; Könönen 1964, s 37-43; Murtorinne 2000, s 195-198. Ett flertal
verk har skrivits om Aurora Karamzin, se t ex Qvarnström 1937; Saarisalo
1972.