Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

35
36
37
alliansrörelserna ville man vinna själar för Kristus utan att göra propaganda vare
sig för det ena eller andra trossamfundet. 35
Både Nils Näsman och Nils G Holm använder termen frikyrklig på ett liknande
sätt sina vetenskapliga arbeten. 36 Ingvar Dahlbacka uttrycker saken på detta
sätt i sin doktorsavhandling Den evangeliska rörelsen i svenska Österbotten
1845–1910:
Med frikyrklighet eller de frikyrkliga har man i regel förstått den gren av väckelsen
som stod waldenströmianismen i Sverige nära och som hade mottagit starka intryck
från den anglosachsiska världen med dess praktiska kristendomstyp. 37
För att undvika förvirring använder jag konsekvent i detta arbete begreppet
frikyrklig på det sätt som Ernst Newman och Ingvar Dahlbacka gjort. Med frikyrklighet
avser jag alltså den fria evangeliska väckelseriktning, som mot bakgrund
av det i Sverige år 1878 grundade Svenska Missionsförbundet, i Finland
år 1889 organiserades som Fria Missionen och som på språklig grund
1921–1923 delades i Vapaakirkko och Fria Missionsförbundet.
Inom den metodistiska rörelsen finns det några termer och begrepp, vilka är
mer eller mindre okända utanför detta kyrkosamfunds råmärken. Termen lokalpredikant,
till exempel, förklaras i avsnitt 2.2.3. I några fall förekommer
det att i och för sig välkända ord fått en speciell innebörd inom metodismen.
Flera sådana ord som till exempel klass, konferens och krets förklaras i textavsnitten
2.1.2 och 2.1.3, vilka behandlar metodistisk samfundsstruktur och
metodistiskt fromhetsliv.
Newman 1948, s V i förordet.
Exempel på Näsmans användning av termen frikyrklighet finns i diskussionen om
den tidiga konflikten kring öppet eller slutet nattvardfirande inom den baptistiska
rörelsen. Näsman 1962, s 280-286. Motsvarande exempel på Nils G Holms användning
finns till exempel i kapitlet Samordningssträvanden i Fria Missionsförbundets
jubileumshistorik 1989. Holm & Söderlund 1989, s 13-15.
Dahlbacka 1987, s 22.
27