Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

landsbygden fungerat så att socken och församling varit en odelad enhet. I
och med den år 1865 antagna nya lagen skapades en kommunförvaltning med
eget ansvarsområde vid sidan av kyrkans församlingsverksamhet. I städerna
hade redan tidigare en sådan åtskillnad inom förvaltningen gjorts, men även
där hade kyrkan länge haft ansvar för till exempel fattigvården. Först i och
med 1873 års förordning om kommunalförvaltningen i städerna överfördes
slutligen de sista ”världsliga” ansvarsuppgifterna från kyrkan. Samtidigt skedde
en förändring beträffande undervisningsväsendet. Skolan frikopplades från
det kyrkliga ansvarsområdet. Finland fick en förordning om folkskolors inrättande
år 1866. Vidare överfördes läroverken från domkapitlens överinseende
till den år 1869 grundade skolöverstyrelsen. 287
Den evangelisk-lutherska kyrkans relation till staten fick en ny utformning i
och med den nya kyrkolagen år 1869. Beredningsarbetet inför denna lagstiftning
hade skötts av biskop Frans Ludvig Schauman. Kyrkan fick en vidsträckt
självstyrelse genom instiftandet av ett eget högsta organ, kyrkomötet,
med både präster och lekmän som medlemmar. Enligt den nya kyrkolagen
reglerades förhållandet mellan kyrka och stat på ett sätt som egentligen
förutsatte religionsfrihet. 288
Även om Finland inte fick någon officiell religionsfrihet ännu under slutet av
1800-talet innebar ändå den schaumanska kyrkolagen att en öppning mot
ökad religiös tolerans hade ägt rum. När de första metodistpredikanterna
anlände till Finland mötte de därför inte ett så starkt motstånd från officiella
myndighetsrepresentanters sida.
287
288
Klinge 1996, s 199, 244, 259; Murtorinne 2000, s 152-158.
Klinge 1996, s 245-246; Murtorinne 2000, s 158-162; Rosenqvist 1946, s 90-96;
Ruuth 1933, s 25-26.
109