Rikssvenska metodistpredikanters betydelse för ... - Doria

även anse att han åtminstone indirekt bidrog till grundandet av Närpes missionsförsamling.
I Närpes, på samma sätt som i Åbo, är alltså den frikyrkliga
rörelsens historia intimt förknippad med metodismens historia. Predikantvalet
i Närpes visar även hur pass flytande gränserna var mellan de olika
väckelseriktningarna, metodism, baptism och frikyrklighet. I detta perspektiv
blir det mycket lätt att även för Finlands vidkommande hålla med Jan-Arvid
Hellström i den arbetshypotes och uppfattning som denne presenterar i boken
Den allra högsta sången (1981):
När det gäller den nyevangeliska och frikyrkliga 1800-talsväckelsen i Sverige, finns
det nämligen anledning att närmare undersöka arbetshypotesen , om inte de konfessionella
motiven var av sekundär natur och lekmännens behov av självförverkligande
i bön, sång och förkunnelse det primära. Man skulle t ex kunna undersöka
ett begränsat område i Sverige för att se i vilken utsträckning de tidigaste missionsförsamlingarna
(eller föreningarna) alls var konfessionellt profilerade i början
av sin verksamhetstid. Min uppfattning är att det till stor del var lekmännens nya
frihet i fråga om bön, sång och förkunnelse som var den främsta orsaken till
nyevangelismens och frikyrklighetens utformning och snabba expansion. Först senare,
i samband med den kommande struktureringen och organisationen, uppstod
frågan om man skulle tillhöra ”baptisterna”, ”waldenströmarna” etc. 403
Till Hellströms konstaterade måste dock tillfogas det faktum att metodismen
i allmänhet kom till en ny ort med en färdig organisationsmodell. 404 Detta
gällde dock inte ännu i Lindborgs fall. Lindborg fungerade i sin ”privatföretagsamhet”
på ett annat sätt än de metodistpredikanter som senare skulle komma
att anlända till Finland.
I många sammanhang har man betonat kommunikationernas betydelse för
spridningen av religiösa och sociala rörelser. I Sveriges kyrkohistoria lyfts
ångbåtstrafiken fram som en förutsättning för mormonmissionen från Ame-
403
404
146
Hellström 1981, s 110-111. Observera att Jan-Arvid Hellström av naturliga skäl
utgående från ett rikssvenskt perspektiv använder termen frikyrklighet på ett annat
sätt än vad jag gör det inom ramen för denna avhandling.
Denna diskussion kommer jag att föra i avsnitt 5.1.7 Metodismen i mötet med den
frikyrkliga rörelsen.